Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 141 —
Då fartyget kommit ut till hafs, sattes kursen rätt
västerut för strykande medvind. Det gick hvita
gäss på sjön, Vågorna bröto fräsande sina
skumkrönta kammar mot gungande, hoppande
isflak, som än visade den svarta skrofliga ytan,
än en blank skarp kant, som blixtrade till i sol-
ljuset. Deken insöp den salta hafsluftez i djupa
drag. Vinden lekte med hans röda lugg och
förde då och då testar i ögonen. Rådmannen
strök dem betänksamt åt sidan. Han tänkte på
allt det underbara, som händt honom de sista
tiderna; huru han sig ovetande innehaft ett bref,
som skulle bidraga till att omgestalta Karelens,
ja kanske Sveriges öde. Han sökte svar på frå-
gor, som han länge gjort sig. Hvem var Rigoin?
Huru hade han dött? Hvad visste Nils Björns-
son om Marx Meyers dolk. Han tänkte på Ma-
lin Nyendorp, på sina vänner i Viborg, han un-
drade hvad borgmästaren tog sig för med sin
dotter, han önskade veta huru Jockum skräddare
redde sig, huru Peder skrifvare hade det.
Skeppets jämna gungning från för till akter
och bakstammens regelbundna svängning åt si-
dorna, den snabba farten, vågbruset, vindens
hvinande i tågverket och linornas och repens
taktfasta små smällar söfde honom, och i tan-
karna befann han sig flere mil från fartyget i
sin älskade stad Viborg i de stora motsatsernas,
språkförbistringens och de hopflytande folkgrän-
sernas land. Han tänkte på grefve Johan, ut-
ländingen, som ärnade bilda ett eget rike af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
