- Project Runeberg -  Om aristokrat-fördömandet i svenska historien /
59

(1845-46) [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell, Erik Gustaf Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i)<J

sendtligen ing rieter i tronens rättigheter; men 1856, då
han skref deu tidens historia, fällde ban icke något
sådant omdöme. Han sade tvärtom, att nämnde
regeringsform var för sin lid ett verk af statsmannavishet.

Uti sin historia egnade Ilerr Geijer 1836 mer än
fyra hela blad äl 1634 års regeringsform; men i alla
dessa blad förmäles icke ett ord om Iir Geijers många
sednare anklagelser; att t. ex. samma regeringsform
inkräktat på tronens*) och folkets rättigheter; att den
stympar och åsidosätter ständernas former och ingriper
i deras rättigheter; att den vill inkorporera svenska
tjenstestaten med adeln; att den för första gången
sätter rådet till förvaltningens medelpunkt, in. m. Om
allt delta hade Hr Geijer år 1856 icke ett ord att för*
kunna. Men så mycket mer ordar ban derom 1845.
Hvarföre teg ban 1856? Hvarföre talar ban 1848?
Hvarifrån komma dessa många sednare, bittert tadlande
anmärkningarna mot den förut så mildt behandlade
regeringsformen? Månne icke dessa nybakade anklagelser
äro ett nytt bevis på Hr Geijers under de sednare åren
märkvärdigt framstående Inst att kasta skugga på
Kristinas förmyndare och minska den glans, den, som vi
hoppas, rättvisa glans, hvari Fryxell framställt deras
styrelse. Hr Geijers poliliskt-historiska rojàlism är
dessutom allmänt känd och af honom sjelf ofta uttalad, t.
ex. i de besynnerliga satserna, att sedan
konungamag-ten hos oss stadgades, har Svenska folket aldrig varit
en statsmagt utan genom sin konung (l?) (Bih. till Lit.
Bl. 5. pag. 5), och att Svenska folkets historia är dess
konungars. För en royalism, så ensidig, som den i
dessa och likartade fraser uttalat sig, måste det vara

*) Ur G. nämner 1856 blott ett löst rylite, att några
fruktade faror för konungamagten; meu Hr G’sjelf bar ej instämt
i dessa farhågor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:55:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aristoford/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free