Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— XXXVII —
■vius om de vidare operationerna (883), och sora han blifvit sjuklig,
fick Lessle befallning att afgå från Banérs armé (rättare Hamiltons,
hvilken doek nu hade sammansmalt till en obetydlighet), samt blifva
"Totts General-Major (887). Snart uppstod en ny förveckling,
derigenom att konung Christian i Danmark försökte få sin son utvald till
kretsgeneral samt äfven började värfningar; Gustaf Adolf blef häröfver
mycket orolig och uppmanade Salvius att på det eftertryckligaste
protestera mot alla Danska värfningar i kretsen (hvartill äfven
Holstein hörde) samt, orq intet annat hjelpte, hota dermed, att konungen
skulle göra fred med sina öfriga fiender och med hela sin styrka
vända sig mot, Danmark (385). Slutligen sände han noggranna
instruktioner till Salvius ang. förbundet med de Neder-Sachsiska ständerna, gaf
tills vidare befälet öfver Neder-Sachsiska hären— som vid denna tid
beräknades till 16,000 man utom de Mecklenburgska trupperna — åt
Landt-grefven af Hessen, hos hvilken Tott »kulle erhålla plats som,
Fältmarskalk och Lessle som Gen.-Major (401); derjemte borde
Erkebiskopen af Brehmen blokera1 Stade och Hertig Georg af Lüneburg
Wolfenbüttel, samt underhandlingar inledas med Hertigen af Holstein
om värfningars anställande för Svenskarnes räkning m. m. (398).
Äfven åt Banérs armé egnade konungen oafbrutna omsorger. Han
underrättade honom fortfarande om sina operationer samt uppmanade
honom att flitigt förstärka sig, strängt innesluta Magdeburg och, om
så behöfdes, hjelpa Hertigen af Weimar: trängde fienden med
öfver-magt på, borde han vika undan bakom Saale, eller, om han ej der
ansåg sig säker, draga sig ända till Werben för att vara närmare Tott,
med hvilken han för öfrigt utan afvoghet skulle handla i
öfverensstämmelse; slutligen anbefalldes han att oftare, än hittills skett,
korrespondera med konungen (379). Om Magdeburg föll, skulle Kagg
derstädes sättas till kommendant; Rikskansleren, Som just befann sig på
genomresa till konungen, borde förse honom med penningar till
värf-ningarne (382). För resten skulle Banér skona folket så mycket som
möjligt, samt på allt sätt befordra Drottningens resa till Erfurth (384).
Vid konungens tillämnade marsch till Nürnbergs undsättning befalldes
Eanér sända 1000 ryttare öfver Thüringerwald, såvida de kunde vara
framme inom 8 à 10 dagar (388); detta blef förmodligen omöjligt,
«medan hjelpsändningen ej afgick. Slutligen anbefalldes hqn något
antaga sig den Neder-Sachsiska hären, så länge Tott var sjuk, hafva
■ögonen fästade på Danmark och Chur-Sachsen, samt köra bort alla
främmande värfvare, som gjorde intrång på hans område (390). -
Emedlertid hade Tott af Hertigarne af Mecklenburg låtit narra
sig att ingå ett tillstånd med kommendanten af Wismar, Öfv. Gram,
samt derpå låtit de Svenska trupperna marschera söderut, för att en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
