Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— XL XLV —
åriga kriget ännu icke tillhörde riket och hvilka tillsammans aldra
minst räknade \ million innevånare, så skulle landets befolkning vid
denna tidpunkt hafva uppgått till högst million menniskor,
innevånarne i Finland och Östersjöprovinserna inbegripna. Sverige torde
under sista statsregleringen hafva räknat 3,800,000 innevånare, och
dess budget uppgick då till omkring 25 millioner Rdr Rmt.
Jemförelsevis härmed skulle således skattebördan till siffran år 1630 hafva
varit mer än dubbelt så stor som nu, samt åren 1631 och 1632
åtminstone 60 procent större än nu. Men tager man derjemte
äfven i betraktande befolkningens i allmänhet större fattigdom tillfölje
af handelns och industriens relativt låga ståndpunkt, äfvensom
skatternas ojemna fördelning tillfölje af de privilegierade klassernas och
isynnerhet adelns förmånsrättigheter, samt slutligen den tryckande
personalbeskattning, som låg i de täta utskrifningarne, så kan man utan
tvekan antaga, att skattebördan vid denna tid på massan af
nationen i allmänhet tyngde dubbelt så mycket, som för närvarande. De
ofta bland allmogen inträffande partiella uppresningarne och
orolighe-terne, hvilka blott medelst det kloka användande af billig eftergift
och vänlig öfvertalning, som Gustaf Adolf vanligtvis begagnade, kunde
hindras utbreda sig till en farlig upprorslåga, synas äfven antyda att
trycket ibland varit nästan outhärdligt. Detta är baksidan af
medaljen, hvilken ej får glömmas, när man betraktar framsidan. Det var
blott med svåra uppoffringar, som våra förfäder lyckades förvärfva
det kapital af ära och anseende, som alltid åtföljer det Svenska
namnet, och för hvilket vi, efterlefvande, aldrig kunna vara nog tacksamma.
Handlingen N:o 953, hvilken innehåller ett »Extract hvad som
från Sverige uppå Tyska kriget kostadt ar» åren 1628—1633, är af
största intresse. Den utvisar allt hvad som ur Svenska statskassan i
penningar, krigsmateriel eller natura-prestationer blifvit bekostadt för
det Tyska kriget under nämnde 6 år, äfvensom de utländska
subsidier, hvilka under nämnde tid influtit. Af samma handling ser man
äfven då gällande priser på en mängd krigsförnödenheter. Alla
summor äro slutligen evalverade i Riksdaler. De Svenska Daler, som på
flera ställen förekomma, äro af två slag; af det ena går 2 och af det
andra 3 på Riksdalern; då sådane myntsorter, enligt hvad ofvan
nämndt är, under besagde år ej förekommo, kan man ej förklara
saken på annat sätt, än att den som uppgjort förslaget, i förlägenhet
öfver hvilka myntsorter, som vid hvarje särskildt fall menades, antagit
tvenne medelberäkningar, en midt emellan den grofva och den hvita
silfverdalern (då 8 autogs som medlqt mellan och 10 marker),
samt en mellan den hvita silfverdalern och koppardalern (då 12 varit
medlet mellan 10 och 14 marker). Anmärkas bör slutligen, att med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
