Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— LXVIIl —
Svenskt fot-reg:te hade, utom fredsunderhållet, i krig en läning af 265
R:mt. Korporalen vid ett värfvadt fot-reg:te hade i läning 310 Rmt,
och i afräkning 167 Rmt. Korporalen vid ett Svenskt rytteri-regite
hade i fred 492 R:mt, samt i läning 354 Rmt, jemte underhåll for
2 hästar à 295 R:mt hvardera. Korporalen vid ett värfvadt
rytteri-regite hade i fjerdedels sold 720 R:mt samt dessutom underhåll for
2 hästar à 264 R:mt hvardera m. m. d. I afseende på det utländska
värfvade rytteriet må dock ännu en gång erinras, att detsamma, utom
den här antagna fjerdedels-solden, sannolikt äfven hade någon sorts
afräkning, liksom det värfvade fotfolket.
De återstående handlingarne i denna afdelning, fastän kanhända
ej nf samma vigt som de föregående, innehålla likväl åtskilliga
upplysningar af värde. N:ne 1042 och 1043 äro fullmagter för Johan
Banér att vara General af infanteriet och för Rhengrefven Otto
Ludvig att bekläda samma embete vid kavalleriet, samt utvisa hvilka
förrättningar, som tillhörde dessa båda befattningar. N:o 1044
innehåller krigsrådets betänkande öfver åtskilliga punkter, i hvilka
Konungen år 1630 önskade höra dess utlåtande, nemligen angående dess
egen organisation, krigslagskipningen och aflöningen m. m. d.; bland
andra här förekommande förslag, finnes äfven ett, att hemma i landet
en sorts årliga krigsrätter skulle hållas regements-vis, vid hvilka
krigsfolket äfven öfvades i exercis. Således en början till våra nuvarande
möten! Af N-.o 1045 synes krigsrättsstaten för år 1630.
Genom K. M:ts mandat, gifvet Ribbenitz d. 9 Oct. 1630 (N:o
1046), inskränktes krigspresternes antal betydligt för att förbättra deras
lönevilkor; då enligt föregående stater ett regite fotfplk hade haft 4
prester, förminskades nu deras antal till 2; vid ett rytteri-reg:te, som
förut hade* haft en prest på hvarje kompani, förminskades antalet till
en på hvart tredje kompani. Reg:ts-presternes antal nedsattes till 6,
hvilka fördelades på reg:terne efter de särskildta landskapen.
Presternas nya lönevilkor synes af N:o 1047.
När krigsfolket ej befann sig på tåg eller låg i läger, blef det
inqvar-teradt i krigsorten; isynnerhet var detta ofta fallet med rytteriet. Hos
Chemnitz D. I s. 123 upptages Gustaf Adolfs qvarter-ordning i-Pommern,
hvilken förmodligen utfärdades i Februari eller Mars 1631. Man
finner deraf, förutom en mängd andra bestämmelser, att, i vänners land
åtminstone, innevånarne blott borde bestå boning, sängplats, ljus, ved,
salt och ättika. När äfven natura-förplägning lemnades i qvarteren,
bestämdes noga dess värde, hvilket sedermera räknades befolkningen
tillgodo såsom krigskontribution samt afdrogs på fotfolkets läning eller
rytteriets qvartssold (se N:o 1050). Sättet hvarpå inqvartering
uppgjordes efter öfverenskommelse med landets högre embetsmän, synes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
