Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cellensen åka på bondvagn. Jag tillstår för 4 dar slita
så ondt, trettio mils course, det skulle vara en adventeur,
det jag aldrig kan blifva.
Tack (vare) min vän har i sommar arrangerat att få ett
Claver,1 men det kostar hederligt och i år har jag en dryg
depense, efter min salig mor ges en mässhake, hvit siden*
sarge, guld och alla namn förgyllda. Bokstäfver, årtal,
Runstorp. Den kostar vackert.
Din vän ödmjuke tjänare
Carolus.
Greta niger och alla de andra bedja om sin vördnad.
Hälsa fru Frantson, Mamsell, Dina syskon.»
Åren 1811 och 1812 tillbragte Axel och Karl Armfelt
i Sverige. De voro allt emellanåt hemma mellan möten
och tjänstgöringar. Mors och systerns oro för älsklings*
brodern Karl framgår af anteckningar i dagboken, t. ex.
då Karl 24 sept. 1812 varit hemma 8 dar från Karlshamn:
»Han var nu så rolig och beskedlig och frisk och klok.
Gud välsigne honom och låte mig alltid få orsak vara
nöjd med hans uppförande som nu, då vinner han allas
vänskap och aktning. Gud vare hans hjälp och låte mig
aldrig sakna honom, utan få glädje af min käraste Karl,
som alltid varit god och fascil mot mig och ej föraktat
mina råd, som alltid varit hans eget väl och heder. Gud låte
honom komma snart hem med hälsan och göra mig glädje
med sitt beskedliga uppförande. Guds hand ledsage och
bevare honom i alla faror och frestelser, är min dagliga bön.»
Att ej behöfva öfverlefva sin mamma och sina kära
bröder, liksom att ej behöfva lefva så länge, att hon
blefve andra till besvär var en af Ullas trägnaste och
varmaste böner. Stackars Ulla! Litet blef hon häri bön*
hörd, ty hon öfverlefde alla sina syskon utom Axel.
1 Jmfr. sid. 34, där excellensen Armfelt skrifver om att han »skic*
kat ett clavér till Norrköping».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
