Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bergverk, fabriquer eller dylika inrättningar». *
Ännu vid 1779 års riksdag, då fördragsamhetens
.stora grundsats proklameras, är det ekonomiska
och industriella skäl, som hufvudsakligen anföras
af försvararne för »en judisk invandring» äfven i
Presteståndet.
På detta vis fortgick den så kallade
»into-lerance»-lagstiftningen i Sverige. Under tiden
fullgjorde upplysnings-filosofien i Europa sitt värf.
Nya föreställningar om menniskovärde och
men-niskorätt arbeta sig fram, och judarne sjelfva
bereda sig att genom en väldig, inre reformation
gå en ny tid till mötes. En ny tid, som skall
finna sitt uttryck i Josef II:s toleransedikt, den
amerikanska unionens bestämmelse om allmän
religionsfrihet och slutligen den stora franska
■revolutionens förklaring af allmän medborgarrätt.
Från sådana tankar kunde äfven Sverige icke
hålla sig oberördt. Då inträffade här den man,
främling och jude, som ensam skall upptaga
kampen mot sekelgamla fördomar, men som äfven,
-från första stund han beträder svensk mark,
hägnas och skyddas af svensk ridderlighet. Det
,är. några drag ur denne mans lefnad jäg här
skäll söka att förtälja.
.>
’* Se Hellstenius, Bidrag till Svensk-Ost-Indiska
Com-■ pagniets Historia 1731—1766.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
