Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
379
Det andra Bandet af detta Göppert’s
Arbete skall innehålla beskrifningar öfver
de fossila Fucoideæ, Lycopodiaceæ och
Equisetaceæ} hvarefter längre fram skola
föija Afhandlingar 0111 Monocotjledoner
och Dicotyledoner. — Förf. säger, att
han eger till och med anledningar alt
ibland de fossila Växterna antaga
tillvaron af en Öfver gångs-FI or a.
Uti Inledningen afhandlas följande
ämnen:
I. Historien om Petrilicat-Läran i
allmänhet och om dess framsteg i de
äldsta tider hos Greker och Romare, under
medel-tiden och tills början af i8:de
Århundradet.
II. Om Växt-Petrificat-Lciran och
i synnerhet om Ormbunkar. Förf.
indelar Historien om dess framsteg i \
Perioder.
i:sta Perioden ifrån äldsta tider till
Scheu ch z er. — Växt-Petrificaterna
voro föga anmärkte under de äldsta
tiderna. Albertus Magnus skall hafva varit
den första, hvilken i 13:de århundradet
omtalt Växt-Petrificater, och som ej
betviflar möjligheten af förstenings-processen
åtminstone hos ved. — Derefter hafva
Agricola och C. G es ner beskrifvit de
på deras tid fundna förstenade Stammar.
Sedermera började Imperati, Valerius
Cord us, Bal th as. Klein, P. A.
Matbi o lus att omtala förstenad ved, men
kände få andra Växt-Petrificater. —
Omsider blefvo sådana allmännare kända af
C. B a u h i n u s, C. Gesner, K e n t in a n,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
