Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\
grund; men man har i de sednare åren
funnit något, som väl kunde anses för en art
bekräftelse derpå. Man har på flere ställen,
först i England och sedan i Tyskland
vid gräfning i sandkullar träffat länga
bräckliga rör af grönaktigt glas, från i§ tum till
ett par linier vida, inuti glatta, men utpå
innehållande i glaset insmält sand, hvilka
rör kunnat fuli f öljas flera fot. De aftaga i
diameter nedåt, ocli dela sig ofta i två
eller flere afdelningar. Genom närmare
forskning efter orsaken till dessa glasrör, som
tydligt hafva blifvit bildade på stället, har
man funnit dem vara en verkan af åskslag,
hvars hetta i ögonblicket smält sanden
omkring den inträngande åskstrålen. Man har
haft tillfälle att geilast efter åskslaget
uppsöka dessa ror och således funnit afgörande
bevis för denna förklaring af deras
tillkomst. De hafva fått namn af Blixtrör.
Hettan af åskslaget är så stark att den
smälter äfven den kiselsand, som endast kan
smältas af biåsröret med knalluft och i
brännspegelns focus. Man hade förut i
Py-reneerna funnit, att då åskan nedslår på de
. bara bergspetsarna, är inslagningsstället
be-klädt med en tunn hinna af glas och om*
gifvet af flera små fastsmälta kulor af svart
och grönt glas eller slagg.
Läran om värmet har blifvit betyd- Liraa
ligt utredd af Fourier, Dulong och Petit. Värmef.
*) Transactions of the Geologicai Society. Vol.
II, p. 3a8.
**) Gilberts Annalen «1er Physik. 1819. Si» 3,
p. 24g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
