Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kolning. Några Franska kolare î trakten
kring Rocliefort hade märkt alt då de i
sina vanliga milor kolade i biåsväder, förlorade
de ganska mycket kol genom luftens
hastigare inträngande i milan, hvaraf elden
på denna sida blef förtärande och milan
svalnade på den motsatta. För att afhjelpa
detta, föllo de på den ide’en att gräfva en
grop i samma form som milan, att dit från
4 sidor genom rör inleda luft ned till
bottnen, samt att deri anställa kolningen, och då
luften på en sida tillrusade för hastigt att
mer eller mindre på denna sida tillstänga
röret. — Denna idee verkställdes af dent
med den framgång, att de erhöllo | mer
kol än ur deras bäst lyckade milor, och atfe
detta kol var jemnare brändt och friare från
bränder. Denna ide’e upptogs af en
Fransman, som sedan skaffade sig ett patent
derpå, och den har nu blifvit verkställd i
fetort i Frankrike med en lofvande
framgång. Svenske Ministern i Paris, Grefve
Gustaf Lowenhjelm, har till
Bruks-Societe-ien inlemnat underrättelser derom, kvilka
denna aktningsvärda Corporation genom
Jern-Contoirets Annaler gjort allmänt bekanta
och vi hoppas att framdeles kunna anföra
resultaten af ett lyckligt användande häraf
äfven i Sverige, der en förbättring i kol-,
nings-processen är af en så utmärkt vigt.
Vid dessa kolningar uppsamlar man i
Frankrike den sura vidbrända vätska, som
af hettans åverkan på veden bildas, och som
fått
*) Jern-Contoircts Annaler 1820, p.
\
%
A
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
