Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från Newtons schola upplyste det i8:de seklet.
Hon har i våra dagar anförtrots åt Laplace,
och denne vetenskapens mägtige Konung,
sörjer ännu för hennes slutliga utbildning med en
hoppfull blick på dem, som närmast omge hans
thron och snart torde ärfva dezi och de
dermed åtföljande förbindelser.
I denna ställning, bör man väl frukta den
skröpliga ålderdomens radoterier, eller en
trotsande men barnslig fåkunnighets blind vist!
öf-verdådiga anfall? — Nej ! sådana snillefoster,
som D’Aguila’s, Astrostatique ou Découverte
de l’orbite de la Terre samt Grefve Nyevei-ts
L’attraction de’truite par le mouvement
primordial j ou Théorie nouvelle du cours des Corps
Célestes et du mouvement s m. fl., komma
numera för sent, att väcka någon tvetydig
uppmärksamhet.
Att Astronomien uppnått en höjd, hvilken
det blir ytterst svårt, att kunna öfverstiga, bör
således ej bestridas, när man endast har
afse-ende på dess theoretiska del och den i sednare
tider så skyndsamt utvecklade caleulens
fullkomlighet, som af hvar je, i dess hemligheter
ej invigd, snarare kunde anses såsom en af
någon öfvernaturlig magt inspirerad trollkonst,
än såsom ett verk af blott mensklig
skarpsinnighet. — Den har af det förråd, som blifvit
öfverlemnadt till dess verksamhet, uppfört ett
Tempel, som visserligen kan förskönas, här och
der kanske ännu saknar någon bestämdare
proportion mellan vissa delar, men som till sitt
hela lik väl är lika evigt beståndande som den
Gudomlighet det tillhör.
Bristerna böra dock ej här tillskrifvas
konstnären. —• Han var den första, som insåg dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
