Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunnat med någon visshet hestämma
myckenheten af Bröd, som af en gifven
vigt mjöl hör erhållas. En ännu större
anledning till förundran deröfver är, att
Brödtaxor kunnat i de flesta städer
uppgöras, utan några tillförlitliga grunder,
ja utan möjligheten af en säker tillsyn
öfver deras efterlefnad. Sådant är
förhållandet åtminstone med Brödtaxorna
i Tyskland, Frankrike och England,
hvilkas grunder varit tillgängliga för
granskning. Genom försök som under
loppet af flera år blifvit vid Kongl.
Academiens Technologiska inrättning
anställde, ehuru endast i den scala, och i så
stora ugnar, som en husbehofs-bakning kan
medgifva, hafva följande utslag vunnits:
1:0 Att myckenheten mjukt bröd,
som erhålles af ett visst q vantum mjöl,
beror :
a) Af förhållandet mellan brödens
yta och deras vigt,
fr) Af bakugnens värma, ,
c) Af vattnets förhållande emot
mjölet i degen,
iï) Af valet utaf gäsningsmedel, och
e) Af sättet livarpå säden blifvit
förmålen.
Ankarstock, större Limpor och
dubbla Raspebröd utfalla jemförelsevis alltid
tyngre, än smärre brödsorter; äfvensora
brödet får en större vigt om det
gräddas med starkare eller häftigare värma,
om degen göres med litet vattenoch
om surdeg användes i stället för, eller
tillika med gäst. Det inre af kärnan gifver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
