Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chemie och physik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
egenskaper; de högre
svafvelbindningsgra-derna deremot förhålla sig såsom
supei-oxiderna, de kunna val svafvelbinda
andra metaller, men de sakna begäret att
förena sig med deras sulfureta. Af
me-talloidernas sulfureta förena sig vätets
och kolets med svafvelbundet kalium (Å\S2)
i det förhållande att det svafvelbundna
vätet håller lika och det svafvelbundna
kolet dubbelt svafvel emot det
svafvelbundna kalium. QKS2 -J- 2 H2S och KS*
-j- 3 CSDe electronrgatlva
metallernes sulfureta förena sig med de
eltciro-posiiivas sulfuretum i minimum, både på
våta och torra vägen, och s vaflet hos de
förra är alltid en multipel med ett helt
tal af svaflet hos den sednare, liksom vid
föreningen emellan oxider. Om det
dubbla sulfuretum af kalium och väte
(hydro-thyonkali) upplöst i vatten, blandas med
t, ex. svafvelbunden arsenik, så utjagar
den sistnämnde den svafvelbundna
vät-gazen med fräsning, på samma sätt som
, arseniksyra med fräsning utdrifver
kolsyra. Det är således den metalliska
ra-dicalens electronegativa beskaffenhet som
bestämmer föreningen af dess sulfuretum
med sulfuretum af en electropositif metall,
och vi skola framdeles säkerligen lära
känna en serie af dubbla sulfureta, analog
med serien af dubbla oxider, d# ä. af salter.
Ehuru deras artificiella bildning hittills icke
så mycket väckt vår uppmärksamhet, har
dock mineralriket af dem redan för oss
uppenbarat ett stort antal, hvars rätta
chemiska constitution vi nu först begynna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
