Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chemie och physik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i a i| procent metallisk clirom i stålet;
det smälta stålet är smidigare än
chromfritt gjutstål och tillika hårdare, samt liar
lika egenskap med wootz, att, genom
behandling med svafvelsyra, frambringa en
ganska skön damascering af silfverhvita
ränder, omvexlande med mörkare. Del är
anledning att af chromstålet vän la
åtskilliga nyttiga egenskaper, och dess bered«
ning kan ej blifva kostsam, då liatift ehrom-
1’ern nu mera är en alldeles icke dyr
îandelsvara.
?in»* ^an ^,ar försökt att använda den
med vackra gula färgen af cliromsyrad blyoxid
C»yr«d" P“ yl,e> bnne oc‘b silke, och dervid
er-blyoxid. hållit dessa ganska skönt färgade. Man
betar tyget i en lösning af basisk
ätlik-syrad blyoxid (blyättika), sköljer dét och
Jargar det sedan i en upplösning af
neutralt chromsyradt kali ®), hvarefter
fargen höjes genom tygets indoppning i
ättika. Det får på detta sätt en utmärkt
skön citrongul färg. Om tyget betas i
en upplösning af neutralt ättiksyradt bly
fblysocker), så blir det guldgult (bouton
eror) och höjes då icke mer af
indoppning i ättika. Färgen emotstår
fullkomligt blekning, kokning och tvättning med
kallt såpvatten. Om den förlorar i glans
af kokning eller af såpan, sä återställes det
ijenast af ätlika. Men den tål icke
kok-îet såplut, samt hvarken kall lut, eller
kall saltsyra eller svåfvelbundet väte.
*) Annales de Chimie et de Physique T. XVI,
p. 78 och T, XVII, p. 442*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
