Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är anfördt). Han har vidare funnit att,
om tvenne trådar af olika metaller med
ena ändan sammanlödas och med de fria
ändarna doppas i qvicksilfver, som är
upp-liettadt till kokning, så varierar
magnetnålens deviation efter hvilkendera
metallen som först indoppas, och stundom går
den först åt t. ex. öster, och sedan efter
en stund åt vester.
Seebeck hade funnit alt ringar,
gjutneThcrmo-af en enda metall, frambringa thermo-^^j^",
electriska phenomen om denna metall har nomen
kristallinisk textur, vid hans sednare för-adfae"^,“I
sök häröfver har han utrönt, att detta här-dig
me-rörer från olika hastig afkylning, hvarvid tal1’
en del blifvit kornig i brottet och en
annan del strålig eller bJadig; Dessa olika
portioner förhålla sig emot hvarandra
såsom olika metaller, hvarvid det mest
kri-stalliniska behåller metallens
ursprungliga thermo-electriska caracter. De
olikheter Seebeck funnit hos en och samma
metall i thermo-electriskt hänseende, efter
dess olika kristallisation äro ganska
märkvärdiga. Så t. ex. intager all gedigen
koppar och cement-koppar, som vanligen är
kristalliserad i en till det reguliera systemet
hörande form, en annan plats i den
thermo-electriska serien, än smält koppar,
äf-ven den som fås genom smältning af
gedigen eller cementkoppar. Kristaller af
metallisk koppar, bildade i en långsamt
kallnad smält massa, hörde till
rhom-boëdriska systemet och intogo ett
annat ställe i serien än gedigen koppar.
(Ifr. Ärsberät. i8a3 p. i3). Becquerel i
ü
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
