Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vudsakligast verkar på vexterna, så
tycker man sig häri finna en ledtråd till .det
sätt, hvaraf naturen betjenar sig, för att
sätta detta verksamma element i beröring
med vexternas rötter, som upphemta de
hutvudsakligaste råämnena för vexternes
utbildning.
Sätt att Strojitianjord och ßarytjord likna
“narrt- hvarannan till egenskaper så mycket, att,
jord och då de tillsamman förekomma, det liittills
^«/W.var’t omöjligt att skilja dem åt med full
precision, och att det ofta varit svart nog
att upptäcka den enas inblandning i den
andra. Brande uppgaf att fälla deras
lösning i saltsyra med glauberssalt, sila och
pröfva det genomgående med kolsyradt
natron, som fäller kolsyrad strontianjord,
i fall denna jord varit blandad med
ba-ryt. Smithson har sedan föreslagit ett
annat sätt: man löser jorden i saltsyra och
afdunstar en droppa af den concentrerade
solution på en glasskifva, då
strontiansal-tets prismer eller nålar lätt skiljas från
barytsaltets rätvinkliga eller sexsidiga
taf-Jor <s). Äfven recommenderar han att
smälta det mineral, som man misstänker for
en stroniiauhalt, med saltsyrad baryt,
lösa i alkohol och bränna den kokande
upplösningen, då lägens röda färg röjer
strontanjorden. Jag har funuit en annan
method, som bättre uppfyller ändamålet
och som tem ligen väl passar att
qvan-ti La ti ft ätskillja dessa jordarter *’*). Den be-
*) Annals of’ philosophy N. S. Maj 1823. p. 3h).
**) R. Vet. Acad. Handl. i8a3 sedn. H. p. 342*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
