Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iSi
delen af de lill talkjordens familie
hörande mineralier hafva den egenskapen att,
då de brännas i ett i en ända igenblåst
glasrör, afgifva ett vidbrändt
ämue,hvar-ufter de blifva svarta af kol, som i
yttre lägen åter kan borlbrännas. Detta
inträffar äfven med de hårdaste arter
deri-bland, t. ex. med chondroditen.
Norden-sKJrtr.n fann samma egenskap hos en förut
obekant ai t, som han just för dennn
egenskap kallade pyrallolith. Nyligen har
Knox, vid undersökning af den i
basalt-formation och i trachyter ofta
förefallande resiniten (peehstein), funnit ett dylikt
brännbart ämne, hvaraf han i destillation
erhållit en flyklig produet, som han
liknar vid tobakens egna narcotiska
beståndsdel Ilan har funnit resinit
bestå af kiseljord 72.8, lerjord 1 r.5,
kalkjord 1.12, jernoxidul 3.o4, natron 2.86,
vatten och bitumen 8.5. I destillation, vid
tillräcklig hetta i en lerretort, lemnade den
en pimpstenslik massa qvar. Ilan har
sedan undersökt många af de mineralier, som
förefalla i volcaniska bergarter af äldre
datum, och i alla funnit mer eller
mindre bitumen inblandadt; en omständighet,
som så mycket mindre bör förvåna, som
man stundom i dessa finner bergbeck i
substans afsälta sig bredvid calcedon,
livarpå den bekant:; Pu y de poix i
Auvergne ger ett väl kändt exempel. Likväl
«ir det ganska osäkert om detta bituminösa
*) Journal of Science, LitUratuic an-1 the
Alts B. XIV. p. 302.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
