Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Manna-
socker.
tøs i våt väderlek. Med de alkaliska
jordarterna ger den lösliga, kristalliserande
salter. Med oxider af bly, nickel, tenn,
zink, uran, koppar, silfver, platina och med
qvicksilfveroxjdul ger (leu olösliga eller
svårlösta föreningar. Dessa salter fälla
jernoxidsalter alldeles såsom
bernstenssy-rade salter.
Vogel fann, vid en undersökning af
Selleri-blad (Apium graveolens}, eLt eget
sockerartadt ämne, som han igenkände
för mannasocker, eller så kallad mannit.
Färska bladen utprässades, saften koktes
och afsilades från coagulum, hvarefter den
afdunstades till syrupsstadga, och
ulkok-tes flera gånger med alkohol, som
kokhet frånsilades, under hvars afkylning
mannasockret anskjöt *). En centner
friska blad gåfvo ett skålpund renadt
mannasocker. \ id jemförelse med det
af manna, förhöll det sig alldeles lika,
kunde ej bringas i jäsning, lät gjuta sig
i kakor till manna tabulata och hade
samma laxerande egenskap, som vanlig
manna. Dessutom fann Vogel i dessa
blad en flygtig olja, som är orsaken till
deras lukt, en fet olja, ett gelatinerande
ämne, som han liknar vid bassorin,
gummi , extractifämne och slutligen en icke
obetydlig portion salpetersyradt kali. I
roten af selleri hade, redan före Vogel,
Hübner funnit mannasocker, hvilket
denne likväl anser vara vanligt socker,
före-liadt med extractifämne*^. I bladen af
*) På anf. ställe B. 7. p. 365.
**) På anf. ställe B. 8. p. 235.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
