Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ping i denna rotation » och pä ta eller
}3 dygnet afstannar densamma fullkorn*
ligen. Längst bibehåller sig likväl
tén-densen till denna rörelse i den hälften
af fostret, hvari den började, nemligen
i den hälft som innesluter lefvern. Den
yttrar sig genom en oscillerande rörelse
pch krökning inåt, åt hufvudet till, oc^
lägger pä detta sätt grunden till en af de
vtmärktaste egenheter i Sneckans bildning,
Demligen till inkrökningen och spiral
vrid-oingen af djurets lefver, och af det
öfver densamma befintliga sneckskalet. På
lefvern ligger på djures högra sida,
forklaras häraf, orsaken hvarföre
sneckska-lens spiraler i allmänhet gå åt höger, och
äfven dessa spiralers mer eller mindre
sammanträngda eller utdragna former,
ända från den af en Planorbis till den af
en Turbo, bestämmas af de vilkor, som
redan vid denna utbildning af fostret äga
mm, Ostridigt’ kan denna upptäckt af
sneckformens första anledning och
utbildning» räknas bland de vackraste iakta»
gelser, som ännu blifvit gjorda för den
animala bildningsläran, och ger anledning
till förut alldeles okända förhoppningar,
att en dag kunna förklara ännu flere af
Tdorpholpgiens phenproener,
De anförda iaktagelserna besvara
dessutom äfven den frågan,.om sneckaijsskal
eger alla sina vindningar (anfractus) re^
dan då den framkommer nr ägget, eller
om dessas» antal efteråt tültôger undeç
djurets fortfarande växt. Skalet eger vi<å,
sin framkomst nemligen icke alla vind*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
