- Project Runeberg -  Årsberättelse om nyare zoologiska arbeten och upptäckter/om zoologiens framsteg / Årsberättelse om framstegen i Vertebrerade djurens Naturalhistoria under åren 1840-1842 /
52

(1822) Author: Johan Wilhelm Dalman, Sven Nilsson, Bengt Fries, Carl Jakob Sundevall, Carl Henrik Boheman, Sven Lovén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

52

Ethnograpiu.

Såsom det vigtigaste i sednare tider utkomna
.bidraget titi Folkslagens Nafuralhistoriska (eller
Zoo-grafiska) kännedom kunna vi anföra A. Retzii
undersökning af Nordboernes cranier, hvilken framställdes
vid Skandin. Naturforskarnes sammanträde i
Stockholm 1842 och finnes tryckt i mötets Förhandlingar.
Ej utan skäl yttrade Is. Geoffroy uti sin förut
omtalade Essais de Zool. Generale, att v» ännu stå på
samma punkt med kännedomen om menniskoracerne,
hvari Blumenbach lemnade densamma. Väl hafva vi
fått fördelningar af Mrskoslägtet i flera "arter" t. ex.
7 af Bory, 16 af Desmoulins o. s. v. men de
karak-terer som blifvit uppgifne såsom kännetecken på
dessa arter, och hela grunden för fördelningen, har
varit af samma natur som den hvilken Bl. först
uppgaf. Man har nemligen hållit sig till den föga
bestämbara och individuellt varierande färgen, hårets
beskaffenhet och en ungefärlig, eller högst otydligt
uppfattad framställning af hufvudets totalform; men
aldrig har en skarp och bestämd uppfattning af
vissa delars form ingått i diagnostiken förr än nu,
genom den ofvan anförda afhandlingen. Man har
visserligen i äldre skrifter mycket talat om ovala,
runda, t. o. m. fyrkantiga, pyramidala! och coniska
hufvuden! men hvad som egentligen förstås dermed
lärer väl aldrig någon hafva klart insett, åtminstone
ej klart framställt. Föga mera bestämdhet fanns i
uttrycken, stor eller bred näsa, stora, eller små
eller utstående kindbågar o. s. v. och då
ansigtsvin-keln togs till hjelp visste man ej på hvilka delars
förstoring och förminskning dess olikhet berodde. Kä-

Retzins
om
Folkslagens indelning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:05:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arszoologi/184018421/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free