Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
var af Semitisk race [såsom man redan förut känner
af andra källor].
Negrer. J. van der Hoeven om Negerstammens
naturalhistoria (Bijdragen tot de Natuurlijke geschiedenis
van den Negerstam 68 siJ. 4:o, m. 4 pl., Leyden,
Luchtmans 1842), innefattar en omsorgsfull
sammanställning af hvad vi känna i detta hänseende. Efter
en allmän historisk öfversigt af menniskoslägtets
naturalhistoria i allmänhet, lemnas beskrifning och
mätningar af Negercranier, samt i ett särskildt capitel
jemförande mätningar af Chinesers och Europeers
cranier. Dessa 3:ne columner innefatta medeltalen af
förf:s mätningar; afvikelserna visa sig märkvärdigt
obetydliga. Det mest karakteristika hos negerformen
säges vara, utom ansigtets framstående, smalheten
öfver ossa parietalia. CafFernationerna omtalas i ett
eget capitel jemte Hottentolterne, som utgöra en egen
folkrace. Slutligen lemnas en geografisk öfversigt af
allt hvad vi känna otn Afrikas befolkning. Delta är
onekligen den delen af arbetet som äger slörsta
in-teresset för mängden af läsare, hvilka hafva svårt
att följa med i de uppgifna mätningarna och
speciella beskrifningarna. Negrerna bebo Afrikas mellersta
del från 16° n. till 20° s. lat. Åt norr bo folk af
s. k. Caucasisk race (Araber, Berber); åt söder bo
Hottentotter mot v., Caffrer mot ö. — Negrerno
tyckas hafva utbredt sig från det inre af Afrika
långs floderna emot kusten; men midtibland de ägta
negrerna bo några stora folkslag, Fellatak’s och
Fullali’s ("FoelahV’), som väl äro föga kände, men
som ej tyckas höra hit. På pl. 4 föreställas ett par
händer af negerbarn, för att visa, att hudvecket
mellan fingrarne går något längre fram än på europeer.
Eschricht visade vid mötet i Stockholm 1842
några egenheter i formen hos negrerna efter ett enda
individ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
