Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
I sammanhang härmed lemnar Br., i Isis
1840 p. 589, etl bidrag I ill förklaring af sina egna
ornit||ologiska åsigter, under titel: Vollständige
Na-turg. der Vogel Deutschlands. Han medgifver här
att de talrika former han uppställt under egna namn,
och som väckt så mycken förargelse, ej äro egna arter,
utan blott "subspecies" (Gattungen; hvilkas individer
sinsemellan paras), men att de måste skiljas emedan
de visa olikheter. Att Bef. är af samma mening synes
af Vet. Ac. Handl. 1840 vid beskrifningen af
Mota-cilla flava, Fringilla linaria m. fl. hvarest detta
ämne något utförligare afhandlas; men dessa
underordnade former synas mig böra skiljas blott såsom
racer (eller constanta varieteter; subspecies) och
således ej hafva egna artnamn. Man får ej bemöda
sig att göra zoologien till ett oöfverskådligt haf af
namn i ännu högre grad än den redan är det.
Således då man vill särskildt utmärka en af dessa
varieteter bör man säga t. ex. Motacilla flava var
anglica, var. melanocepkala, var. lapponica o. s. v.
hvarigenom en hvar, utan närmare studium af
namnen ser, att det är fråga om varieteter eller former
af en väl bekant art, och ej om en alldeles ny art
att lära känna. Detta erkännes emellertid ej. A
ena sidan fortfarer Brl:hm, oaktadt sitt medgifvande,
att utdela nya artnamn åt de nya former han tror
sig kunna urskilja, till ett ganska stort antal,
hvarpå vidlyftiga exempel komma att citeras i det
följande. Han tyckes ej äga någon annan grund för
begreppet art, än att hvarje olikhet hos individerne
bestämmer en skild art. A andra sidan vill man ej
erkänna annat än individuella varieteter beroende på
climat och ålder (eller tillfälligheter, t. ex. albinism),
så att Gloger t. o. m. ej vill erkänna att den
italienska varieteten af Fr. dornestica (cisalpina Tem.)
har en egen utbredning, utan säger att den små-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
