- Project Runeberg -  Årsberättelse om nyare zoologiska arbeten och upptäckter/om zoologiens framsteg / Årsberättelse om framstegen i Vertebrerade djurens Naturalhistoria under åren 1840-1842 /
174

(1822) Author: Johan Wilhelm Dalman, Sven Nilsson, Bengt Fries, Carl Jakob Sundevall, Carl Henrik Boheman, Sven Lovén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

174

En annan, kanske ännu besynnerligare
fortplantningshistoria kommer att omtalas längre fram vid
början af ordn. Gallinæ.
nägerön. En märkvärdig colonie af Vattenfoglar,
"Hä-ger-ön" i Donau, beskrifves i Isis af Landbkk. —
Denna coloni finnes i Ungern, något s. om Pesth,
i högra donau-armen vid Adony, på ön Chapely, vid
47° lat. Den är den enda betydliga Hägercoloni i
trakten, och bebos af en otrolig mängd af
Ar-dca cinerea, egretta och nycticorax, jemte andra
fo-gelarter. Ofta ses alla tre Hägerarterna bo i ett
träd; cinerea högst, nycticorax lägst. Excrementerne
falla oafbrutet såsom ett regn, som gör det svårt att
klättra upp i träden. A. egretta är mest skygg
tillfölje af dess ständiga förföljande för fjädrarnes skull.
Fordom skall den ej hafva varit det.

Strax derinvid finnes en coloni af Graculus
carbo ("Carbo corm.") *), som äfven slagit sig ned
i träden. Ön hade fordom varit bebodd af en
otalig mängd af Räkor (Corvus frugilegus), tills dessa,
år 1817, blefvo hårdt förföljde, så att deras antal
betydligen aftog. 1818 kommo 4 par Hägrar
(Ar-dea cinerea) och intogo några öfvergifna Råke-bo,
och följande året anlände öfver 100 par, hvarefter
Råkan blef alldeles utträngd. 1821 visade sig
Ar-dea nycticarax och intog i början blott öfvergifna
bo. Sedan blef den dristigare och slogs i flera år
med A. cinerea. Nu är den talrikast af alla och
lefver i fred med sina förra fiender. År 1826
inflyttade A. agretta, som dock ej förökat sig så
mycket, emedan den ofla jagas för rygg fjädrarnes skull.
Graculus carbo kom först 1827 och eröfrade några,

*) Enligt hvad jag nämnt förut sid. 148, kommer den
förr så kallade Carbo cormoranus, eller Phalacrocorax
carbo, att återfå namnet Graculus carbo (L.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:05:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arszoologi/184018421/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free