Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215
Guinea och, under namnet Talegalla (T. cuvieri Less.),
räknade först till hönsen, sedan till vadarne, jemte
Otis och Palamedea. Af en sedan på Ulimaroa
upptäckt art bildade Swainson (i Nat. H. of Birds, 1837)
slägtet Catheturus, som inrangerades bland Vultures.
Gould anser den höra till hönsen, närmast Crax
(eller, enligt sednare uppgift, närmast Megapodius). Den
har nästan naket hufvud som kalkonen, med hvilken
den tyckes hafva likhet. Näbbet är tjockt såsom det
af vissa andra Gallinæ. Vingarne rundade, temligen
stora, men ej långa; stjerten rundad, af 18 pennor.
Isynnerhet afviker den från de fleste gallinaceæ
genom baktån, som är längre och stöder på marken,
samt genom sidotårna, som äro föga kortare än
mel-lantån. Alla tårna äro långa, med stora klor. [I
allt detta öfverensstämmer den med Megapodius].
Den art som Gould beskrifver och som finnes i
landet innanför Sidney, kallas af honom T. Lathami
(Brush-Turkey). Den hopsamlar under några
veckors tid högar af växter, löf m. m. till sådan
storlek, att de liknas vid 2 à 4 vagnslass. Flera
foglar hjelpas åt att bygga dessa högar, som hafva form
af en afhuggen kägla. Aggen lägga de öfverst i
högen, ii fot djupt, med 2 till 12 tums mellanrum,
alltid ined storändan uppåt. Ofta träffas så många
i en hög, att de skulle kunna fylla ett helt
vattenämbar (backet). De äro hvita, 3‡ tum långa, 2| t.
tjocka och goda att äta, hvarföre de mycket
eftersökas. G. sä°:er att de växtämnen hvaraf höü-en är
O O
byggd komma i jäsning, hvaraf hetta alstras, som
underhjelper utkläckningen. En sådan fogel, som
hölls tamd, byggde sig en hög uti en trädgård.
Denna fogels kött skall till färgen likna det af lax och
vara ganska godt. (Z. Proc. 1840, 111. — Fr. n.
Not. 327). — Det lärer vara denna fogel, hvars
ofantliga bo omtalades af Cook och andra af de re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
