Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200’
dolinjen med dess fortsättningar på hufvudet. Detta
slem är tjockast hos de fiskar som hafva minst fjäll.
Fjällens struktur afhandlas något olika emot hvad
i förra årsb. och här sid. 247 framställdes, i det Förf.
modifierat sina åsigter. De vanligen nu förekommande
fiskarna (Cycloider och C t en o i der) hafva fjäll
som bestå af 2:ne lag; det undre bestående af
lameller, hvilka A. nekar vara fibrösa. Öfre laget skall
utgöras af concentriska ringar, som ligga tegel likt
öfver hvarandra, och förorsaka de concentriska linierna.
[Alltså detsamma som Mandl’s hopsmälta celler. Om
de undre lamellernes trappformiga tilltagande i
storlek talas ej här, och Focus nämnes knappt]. De
longitudinella, eller rättare radierande linierna kallas
här blott fåror (Sillons) genom det öfre laget.
Taggarne äro dels klufna strålar af sjelfva fjällets kant,
dels utbildningar ur det öfre laget. [Således
ungefär så som Mandl framställt dem] "men utan att
utvecklas ur en egen bulbus såsom käkarnes tänder"
Ganoider och Placoider hafva en hård emalj på
öfverlaget af fjällen, som är afganska olika art, men
som vanligen utgöres till större delen af verkligt
tandben (dentin) med de egna fina. för detta slags ben
characteristika kärlen eller tandrören. Dessa fjäll äro
alltså e. a. tänder.
Fjällen sitta löst och fritt instuckna i säckar
eller gropar uti sjelfva huden, men äro fästade vid
epidermis, som utåt omsluter dem, och hvarifrån de
utvecklas. De äro således vuxne inåt mellan
epidermis och corion, från en matrix uti epidermis.
De ligga alltid i viss ordning, som är olika för
olika slägten. Oftast bilda de sneda rader derigenom
att de sitta i qvincunx. Ag. benämner de sneda
ra-derne, från sidolinjen till ryggen: Series
medio-dorsales, och de till buken, Series
medioven-t ra les. De som, räknade från sidolinjen gå framåt
Om
fjällen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
