- Project Runeberg -  Årsberättelse om nyare zoologiska arbeten och upptäckter/om zoologiens framsteg / Årsberättelse om framstegen i Vertebrerade djurens Naturalhistoria under åren 1840-1842 /
262

(1822) Author: Johan Wilhelm Dalman, Sven Nilsson, Bengt Fries, Carl Jakob Sundevall, Carl Henrik Boheman, Sven Lovén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

262

Härtill komma några ben som tillhöra huden
(såsom ett hudskelett) nemligen gällocket, beslående
al’ 3 reguliera delar: operculum, suboperculum och
interoperculum; vidare gälhinnans strålar och diverse
i |reguliera småben. [Os nasi uppföres bland
cra-nii ben].

Fenstrålarne räknas med till skelettet. Embryo
får tidigt en vertikal hudfåll eller fena, utan
strålar, som omgifver större delen af kroppen, uti
me-dellinien, äfven på buken ett stycke framom anus;
stjerten är alltid rundad. Denna fena delar sig
under utvecklingen till flera, (r.fn., an.fn., o. s. v.)
och dessas form utbildas. Under ett stadium af
embryos lif skjuter vertebercolonnen (chorda dorsalis)
med bakre spetsen uppåt, så att stjertfenan till en
del sitter under densamma; men detta rättar sig
sedan, då stjertskifvan (plaque caudale) utbildar sig
(af de strålben som tillhöra stjerten). De vertikala
strålarne hafva intet att göra med vertebrerne,
hvilket synes af antalet, som alldeles ej
öfverensstämmer med deras. [Strålarne jemte deras strålben böra
enligt de förut yttrade åsigterna höra till
hudskelettet, eller hudens benbildningar]. Vid bröst- och
bukfenorna rättas C.uviers terminologi. Clavicula
benämndes af honom humerus. — Bukfenorna utväxa
sent; deras inre del kallas "coxale".

Tändernes struktur afhandlas af Ag. i
sammanhang med skelettets. Vi skola deraf blott anföra
följande. De vanliga, spetsiga, coniska tänderna hos
fiskar kallas grip- eller rof-tänder (d. de prehension),
och de som äro tjocka, trubbiga, kallas d. molaires.
Sjelfva tanden består af t and ben (dentine) som
ligger i form af concentriska lameller omkring
cavite-ten, hvilka äro genomdragne af ytterst fina och tätt
stående, greniga rör eller kärl: "tubes calcifères"
tandbens rör. (Om allt detta, se årsb. 1836 p. 164

Feoornes
utveckl.

lios
fostret.

Tänderue.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:05:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arszoologi/184018421/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free