- Project Runeberg -  Årsberättelse om nyare zoologiska arbeten och upptäckter/om zoologiens framsteg / Årsberättelse om framstegen i Vertebrerade djurens Naturalhistoria under åren 1840-1842 /
292

(1822) Author: Johan Wilhelm Dalman, Sven Nilsson, Bengt Fries, Carl Jakob Sundevall, Carl Henrik Boheman, Sven Lovén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

292’

mening, alt de endast kunde vara fogel spår. Några
af dem tyckas antyda fjädrade tarser.

Owen tror sig kunna visa att Chirotherium
varit en amfib, af Batracliiernes ordo, nemligen Jägers
Mastodonsaurus, hvilket dock synes mig föga troligt.
Se härom längre fram, under art. "Fossila Amfibier i
Britannien", si. Bhynchosaurus och I.abyrinlhodon.

I trakten närmast kring Paris hafva Desnoyers
och Const. Phevost funnit talrika grottor, fulla af
däggdjursben från tertiärbildningarne. Dessa ben äro
tydligen sammanförda af vattnet i de bäckar, som
bildat grottorna. De tillhöra v. p. 20 djurarter,
nemligen: Sorex (med färgade länder), Talpa, Meles,
Hyæna, Ursus spelæus, Mustela erminea, 51. putorius,
Mårtes, Arvicola (3 à 4 arter), Cricelus vulg.,
Spermophilus (|rol. superciliosus Kaup, funnen vid
Ep-pelsheim och närsl. med Sp. Richardsoni); Lepns,
La-gomys 2 sp.; Sus scrofa, Equus, Tarandus, Elephas,
Hhinoceros. (Institut 1842 n:o 432 och 436).
Ytterligare upplysningar äro att vänta. Nordliga och
sydliga former: Tarandus och Elephas, ligga här
tillhopa, såsom på flera ställen i tertiärbildningarne.

Marcel de Sf.rres lemnar underrättelse om ett
dylikt rikt nederlag, eller en bengrolta i södra
Frankrike, vid Caunes, nära Carcassone. Det
utgöres af en klyft genom en massa af öfvergångskalk
och marmor, som tydligen varit ett utlopp för
vallén, hvarmed döda djur blifvit ditförde. Förf. har
derstädes funnit följande arters ben. hvilka närmare
beskrifvas uti hans Rech. sur les Cavernes à Ossem.
fossiles. (Institut 1842 p. 388).

Equus sp. inc.
Cervus d:o

Ursus.

Canis familiaris?

— vulpes
Hyæna spelæa
Felis (aff. Leopardo).

Capreolus vulg.
Antilope

Capra rupicapra

[-Brngrot-tor.-]

{+Brngrot-
tor.+}

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:05:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arszoologi/184018421/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free