- Project Runeberg -  Årsberättelse om nyare zoologiska arbeten och upptäckter/om zoologiens framsteg / Berättelse om framstegen i Molluskernas, Crustaceernas och de lägre skelettlösa djurens Naturalhistoria under åren 1845-1849 /
389

(1822) [MARC] Author: Johan Wilhelm Dalman, Sven Nilsson, Bengt Fries, Carl Jakob Sundevall, Carl Henrik Boheman, Sven Lovén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

389

Tredje akten af cellens genesis ar kärnans
bildning. Sedan den sekundära ("Brut"-) cellen fått
sin membran, och medan den (med undantag af
första klyfuingskulan) blir fri ur modercellens
membran, afsätter sig, ur innehållet, ungefär i midten
en klar segflytande substans, som kemiskt
öfverensstämmer med modercellkärnans substans, och snart,
sannolikt omgifvande sig med en membran,
öfvergår till en bestämdt rund form. Det öfriga
innehållet är icke förändradt. Kärnans membran bildas
sannolikt på samma sätt som cellens membran,
genom småningom skeende differentiering och
konsolidering af ett periferiskt lager af kärnsubstansen.
En kärnkropp i kärnans inre blef icke hos
Stron-gylus med säkerhet observerad.

o*

Kölukeu anförde i Wgm. A. 1847, 9, mot
dessa iakttagelser följande anmärkningar. Reichert

O »’ D

ser hvarje klyfningskula omgifven af en membran;
Bergmann, Vogt, Bischoff och Kölliker deremot
förklara, liksom Reichert i stöd af förändringarna
génom vatten, de tidigare stadiernas klyfningskulor
för hopar utan hylle, af mörka, fettartade, mest små
korn och en seg, ägghvitarlad förbindningssubstans,
och låta endast de sista kulorna öfvergå i celler.
Om tidigare klyfningskulor utsättas för vatten,
blandar sig detta stundom blott på enskilta ställen rned
förbindningssubstansen. Man ser då ingenting, som
liknar bristandet af en membran, utan substansen
drifver ut sig i form af vårtor, som utan gränser
öfvergå i den oförändrade delen af samma
substans. Blandar sig deremot vattnet likformigt^ med
Ö ö

hela förbindningssubstansen, då ser man kulan, olta
temligen fullständigt, omgifven af en klar rand, som
mer eller mindre liknar en cellmembran. Men den
kan ej vara någon membran, emedan, hos samma
djur, klyfningskulorna vid vattnets inverkan antaga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:06:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arszoologi/184518493/0401.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free