Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
545.
formen som hos Agalmopsis. Hvarje sugrör
skyddas af ett mycket tunnt broskfjäll, och vid dess bas
sitter på ena sidan en fångtråd, mycket lång, med
många bitrådar, som sluta i aflånga purpurröda
blåsor, fråri hvilkas midt en kort tråd utgår. På
andra sidan sitter en blåslik bildning, den Meyen
kallade ägg-gömmet, men som, medan den till
formen mycket liknar bakstycket, har i bottnen en oval
kärna, innehållande ägg med fröfläck och fröblåsa.
Dessa "ägg-gömmen" hafva liflig, egen, ma.netartad
rörelse, alldeles såsom de vid Agalmopsis beskrifna
manliga bildningarna, och aflösa sig lätt tillsammans
med sugröret, fjället och fångtråden. De äro
gem-rner, "nya framväxande, med modren olika individer
af en andra generation, som sannolikt aldrig blifva
lika modren, analoga med dem som förekomma hos
Coryneer, Tubulariner, Sertulariner". — Till denna
art hör det af Stuwitz i Mag. f. Naturvidensk.
XIII, 252, beskrifna djuret från Christianiafjorden.
Bland andra är äfven Ersæa Eschsch. ett på
fragmenter af Diphyes bildadt slägte, som bör försvinna.
Fauna litoralis Norvegiæ, 1, 41.
Costa gaf anatomiska iakttagelser om Diphyes
i sin Fauna del regno di Napoli, utdr. i Isis,
1848, 430.
Holi-ARD har i A. S. N. sér. 3, III, 248, gifvit
undersökningar af Velella spirans (Holothuria) Forsk.
Eschscuoetz = V. limbosa Lamk. Han anser detta
djur stå mellan Meduserna och Actinia. På undra
ytan står ytterst en rad fina, långa tentakler, och
derinom två, tre rader af kortare, tjocka,
kontraktila, i ändan ansvällda sugare, vattenrör, för
inspirationen. I midten af dessa ligger den rörformigt
framstående munnen, som leder till magen, hvilken
åt ändarna fördelar sig i randen, utan alt, som
Prof. Lovéns Årsb. 1845—49. 35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
