Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
Et hnogra fi.
och funnit detta bestyrkt af ett par exempel, som han
varit i tillfälle att analysera.
De Amerikanska språkens stora och talrika
olikheter bli lätt förklarliga genom denna föränderlighet och
böjlighet hos orden samt genom folkets lifliga fantasi,
som gör dem benägna för att uttrycka sig i liknelser
och att begagna epitheter i stället för namn (t ex. "den
lysande" i st. f. "solen"), hvarvid ett sudant epithet,
eller en sammansättning, blir bruklig hos ett, en annan
hos ett annat, för öfrigt ganska närslägtadt folk. fMan
ihågkomme härvid ordens bruk i Svenska och Danska,
som knappt kunna anses för skilda språk, t. ex.
syno-nymerne hustru, kone]. Genom den anförda
böjligheten och bildbarheten hos orden, hafva Amerikanerne
kunnat gifva egna, inhemska namn åt de af Europeerna
införda djur, växter och varor, utan att låna de
europeiska .
Mexicos stora högland kallades af infödingarna
Anahuac. En liten del deraf, omkring staden Mexico,
tillhörde, då Europeerna kommo dit, Aztekerna,
hvilkas siste konung var Montezuma. Den äldsta
händelse i Amerikas historia, som är känd genom inhemska
traditioner, är Toltekernas invandring till Mexico, från
ett nu obekant land, som sagan benämner
Huehue-Tlapallan. Enligt Clavigeros beräkning af uppgifterna
i de gamla sagorna, skulle deras vandring ha börjat
omkring år 544 och de skulle hafva kommit till Mexico
år 648, hvarest deras hufvudstad blef Tula, norr om
staden Mexiko. De voro ett bildadt, åkerbrukande
folk, som förstodo att bearbeta metaller, införde
bomullsodlingen och majsen och uppförde talrika, stora,
praktfulla byggnader. Deras efterkommande lära hafva
nedsatt sig i Guatimala, i anledning hvaraf de äro
omtalade i förra årsb. sid. 78, till hvilken vi hänvisa.
Chechemecas, som efter Toltekerne, omkring år 4170,
eller, enligt Sahagun, 1246 ägt Mexico, lära hafva va-
[-Mcxikim-ska-]
{+Mcxikim-
ska+} folk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
