- Project Runeberg -  Årsberättelse om nyare zoologiska arbeten och upptäckter/om zoologiens framsteg / Berättelse om framstegen i Vertebrerade djurens Naturalhistoria och Ethnografien under åren 1845-1850 /
41

(1822) Author: Johan Wilhelm Dalman, Sven Nilsson, Bengt Fries, Carl Jakob Sundevall, Carl Henrik Boheman, Sven Lovén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ethnograf i.

41

Aymarès eller Guaymarés, af Guarani-ordet Guaü,
flod. Portugiserne kalla dem Botocudos, sjelfve skola
de kalla sig Engcraecknung. De bo i östra delen af
Brasilien kring 4 8—20° lat. De beskrifvas såsom
serdeles vilda cannibaler af ljus, gulaktig färg och till
utseendet lika Guarani; de plägade genomborra öron och
underläpp samt deruti - bära stora trissor af träd. En
del af dem skola nu vara åkerbrukare och omvände
genom en af deras landsmän, Guido Pocrane, af
stora naturanlag, som blef omvänd af Jesuiterna. Denne
skall sjelf hafva gifvit dem skrifna lagar, som äro
märkvärdiga i många hänseenden, bland annat deri, att alla
dödsstraff äro uteslutna.

Gaitacos äro en annan dylik nation, hvaraf en
betydlig del nu skall vara civiliserad. — Puris vid
floden Paraiba och ett ganska stort antal andra små
folkslag, hafva blifvit omtalade, men de flesta tyckas vara
föga mera än till namnet kände. Det synes äfven vara
osäkert huruvida icke en del af dem höra till
Guarani-stammen.

c) Uti det s. k. Terra firma, från Panamanäset till
Guyana, voro Caraiberne utbredde och, såsom det
synes, blott här och der blandade med smji folkslag af
annat ursprung. De förut nämnde missionärerne Gilh
och Hervas kände 25 Caraib-stammar vid Orinoco,
hvilkas språk voro föga afvikande dialekter. Desamme
kände flera andra närslägtade i Guyana och långs åt
kusten, ända till näset, hvarest talades ett språk,
kalladt Dariel eller Darian. Vidare bodde de på
Antil-lerne; hvarest de dock tidigt blefvo alldeles utrotade.
A. v. Humboldt lemnade vidare upplysningar om dessa
folk. Enligt honom utgjordes nationen af 2:ne
hufvudgrenar: 4:o Caraibes, som sjelfve skulle hafva kallat
sig Carina, Calina, Callinago, bodde långsåt kusten
och på öarne; 2:o Tamanacs söder om Orinoco; 3:o
Chaymas i bergen nära kusten, vester om Cumana;

Caraiber.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:07:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arszoologi/184518501/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free