- Project Runeberg -  Årsberättelse om nyare zoologiska arbeten och upptäckter/om zoologiens framsteg / Årsberättelse om framstegen i Insekternas, Myriadopernas och Arachnidernas Naturalhistoria under åren 1847 och 1848 /
200

(1822) Author: Johan Wilhelm Dalman, Sven Nilsson, Bengt Fries, Carl Jakob Sundevall, Carl Henrik Boheman, Sven Lovén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

200

LEPIDOPTERA. — Ett bland de vigtigare
organer hos fjärilarne är det spiral-fjäderlika sugröret,
i hvilket enligt Schlenzig lukt- och smaksinnena
hafva sitt säte. Denne har genom flera exempel sökt
bevisa att Lepidoptera genom detta organ föras till
trenne vigtiga förrättningar, nemligen till
uppsökande af deras föda, deras honor och de växter,
på hvilka de böra lägga sina ägg. Fjärilarne
förtära enligt hans uppgift icke allenast blommornas
honungssaft. Deras föda består älven af saften i
djuriska, vegetabiliska och mineraliska ämnen. De
föremål, hvaraf de hemta sin näring, äro blommorna,
utflytande saft utur träden, bladen, vått gräs,
fuktiga vägar, sandgropar, uttorkade pölar och bäckar,
spillning af djur och menniskor, saltlake o. s. v.
Då utom hos blommorna födoämnet ofta är
förbor-gadt, så väcker det förundran huru fjärilarne kunna
uppsöka detsamma. De ledas härtill, enligt Förlis
förmenande, genom lukten. Äfven bland blommorna
göra de ett urval. Som dessa äro olika danade, så
att honungssaften ligger mer eller mindre djupt
förvarad, så har naturen försedt fjärilarne med
längre eller kortare sugrör. Bland alla fjärilar har
Sphinx Convolvuli det längsta sugröret, hvarföre den
ock eger förmågan att åtkomma honungssaften i de
djupaste blomkronor. Att fjärilarne, särdeles de som
flyga om nätterna, uppsöka till hviloställe om
dagarne sådana träd, hvilkas bark eger
öfverensstämmelse med djurets färg, har Förf. äfven märkt.
Således sätter sig vanligen Acronycta leporina på
björkstammar, Acronycta megacephala, auricoma och
Rumicis på asparnes grå samt Catocala paranympha
på plommonträdens svartbruna bark.
Lindblommornas honungssaft är för nattfjärilarne en särdeles
begärlig föda, äfvensom den saft som om våren utrinner
utur björkstammar. Brephos parthonias är framför

[-Fjärilarnes lukt-organer.-]

{+Fjärilar-
nes lukt-
organer.+}

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:07:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arszoologi/184718482/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free