Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
blifvit afbildad. Proceed. Zool. Soc. 1848, p. 117.
Annulosa Tab. 5.
DÖRiNG uppräknar och lemnar diagnoser öfver
de i Schlesien förekommande arter af slägtet Euprepia.
Stett. Ent. Zeit. 1848, p. 302.
HeerinG har granskat och sökt noggrannare
utreda de arter, som tillhöra slägtet Lithosia, samt öfver
desamma meddelat omständliga beskrifningar. Stett.
Ent. Zeit. 1848, p. 101.
Iakttagelser rörande Lithosia luteola hafva af
Zeeler blifvit gjorda, och anser han att tvenne
arter under denna benämning blifvit sammanblandade.
Stett. Ent. Zeit. 1847, p. 337.
Uti en frän Mexiko ankommen Agave-art har
Hammerschmidt upptäckt en fjäril-larv, hvilken efter
10 månader och 12 dagars förlopp utkläcktes. Den
erhållna fjärilen tillhörde slägtet Hepialus samt har
blifvit benämnd H. Redtenbacheri. Bericht von Freund,
der Naturw. I, p. -52.
Den länge omtvistade frågan, huruvida Euprepia
Urticæ och Menthastri utgöra sjelfständiga arter eller
endast varieteter, har Metzner sökt utreda. Ehuru
det icke lyckats honom att genom larvernas
undersökning kunna reda förhållandet, anser han likväl
de utbildade djuren framte så konstanta olikheter,
alt de icke kunna sammanföras såsom en art. De
skiljemärken, hvarigenom Urticæ afviker från
Menthastri, anser Förf. vara: att vingarne hos den förra
äro mer långsträckta, antennkammarne hos hanen
betydligt kortare. Vid undersökning med
förstoringsglas finnes hos hanen till Urticæ den inre
tandraden på antennerna bestå af korta, spetsiga, vid
främre ändan af lederna sittande tänder, hvilka äro
lika långa med antennskaftets genoniskäring,
hvaremot hos hanen af Menthastri finnes en fullständig
rad af tänder, af hvilka hvar och en är dubbelt så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
