Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
289
2. Utan snyte. Palperna rudimentära;
muncaviteten liten, föga tydlig; l:a
bakre cellen öppen; vingarne liggande
släta; vingfjällen medelmåttiga. . . 5. Oestrus.
l:a bakre cellen tillsluten; vingarne
åtskiljda; vingfjällen stora ... 6. Cephalomyia.
II. Vingarne med 4 bakre celler. Den
första kort och öppen, den tredje tillsluten;
analcellen lång; ingen-munöppning ?
(enligt Macquart).........7. Colax.
Härefter vidtager beskrifning om slägtenas och
arternas olika lefnadssätt och afhandlas med
särdeles omständlighet Oestrus Equi, O. hæmorrhoidalis,
Cephalomyia Ovis och Ilypoderma Bovis. Aggen,
deras utkläckning, larvernas och djurens anatomi
hafva äfven utgjort föremål för en noggrann
utredning. Slutligen följer ett tillägg rörande några
uppgifna, men icke fullständigt kända Oest rus-arter.
Förf. upptager äfven till besvarande frågan,
huruvida Oestrus-larver blifvit träffade hos menniskan
och huruvida dessa larver tillhöra en skiljd art från
dem som lefva på djuren. Förf. delar deras åsigt,
som antaga att icke någon särskild art tillhör
menniskan, utan att de larver, som blifvit träffade i
sårnader, utgöra kända Dipter-arter och vanligen
Musca carnaria. Ehuru ingenting synes lättare än
att bestämma de verkningar, som framkallas hos
djur som äro angripna af Oestrus-larver, är likväl
dessas naturalhistoria ännu uppfylld af motsägelser
och mycken osäkerhet. Således hafva flera Förf.
uppgifvit, att långt ifrån att vara skadliga, äro de
nyttiga och förekomma en mängd sjukdomar.
Andra deremot anse dem högst farliga, då de
förekomma i mängd, och tillskrifva dem, hvilket enligt
Förf:s åsigt är riktigt, allvarsamma och smärtsamma
sjukdomar, hvilkas symptomer och botande äfven
Prof. Boheman.? Årsb. 1847, 1848. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
