- Project Runeberg -  Årsberättelse om nyare zoologiska arbeten och upptäckter/om zoologiens framsteg / Årsberättelse om framstegen i Insekternas, Myriadopernas och Arachnidernas Naturalhistoria under åren 1849 och 1850 /
27

(1822) Author: Johan Wilhelm Dalman, Sven Nilsson, Bengt Fries, Carl Jakob Sundevall, Carl Henrik Boheman, Sven Lovén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I 2

Hörande de fossila LibelluUdæ, som förekomma
vid Oeningen och Radeboj, hafva flera upplysningar af
Heer blifvit lemnade. Dessa djurs larver tillhöra de
allmännast förekommande individerna vid förstnämnde
ställe, hvaremot de helt och hållet saknas vid det
senare. De upptäckta larverna tillhöra 9 arter och af
dessa 7 slägtet Libellula, en Aeschna och en Agrion.
De senare förekomma endast i enstaka exemplar,
hvaremot Libellula-larverna träffas i stort antal af
understundom 100 stycken, liggande bredvid hvarandra på
samma stenskifva. Märkligt är, att från Oeningen ännu
ingen enda utbildad Libellula är känd, hvaremot 4
Agrioner och 2 Aeschner der blifvit funna. Orsaken
härtill anser Heer böra sökas deruti, att
Agrion-lar-verna lefva i flytande vatten och smärre bäckar, då
deremot Libellula-larverna uppehålla sig i stillastående
vatten och sjöar, äfvensom deruti, att de utbildade
Agrionerne merendels långsamt flyga ikring i närheten
af vatten och derföre lättare kunna falla deri, än de
hastigt flygande Libellulæ, hvilka dessutom ofta aflägsna
sig från vattnet och kringsvärma i skogar och på
höjderna. Libellula-larverna från Oeningen, äfvensom de
utbildade individerna från Radeboj, stå ganska nära
nu lefvande arter, hvaremot bland Agrionerna en egen
afdelning förekommer, som nu icke finnes och som
bildar en öfvergång emellan Agrion och Caloptenjx.
Mitth. Naturf. Gesellsch. in Zürich. II heft. p. 52.

Enligt hvad Heer meddelat, äro myrorna bland
de talrikast förekommande fossila insekter vid
Oeningen och Radeboj och erbjuda i geologiskt hänseende
åtskilligt som förtjenar uppmärksamhet. Nästan alla
fossila myror äro bevingade, hvaremot af de könlösa
endast tvenne individer blifvit funna, ehuru neutrerna
otvifvelaktigt äfven i fornverlden utgjort största antalet.
Orsaken härtill är likväl lätt att utreda. Endast de
vingade myrorna hafva kunnat lyfta sig i luften och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:07:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arszoologi/184918502/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free