Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
bernsten, emedan de sannolikt egt styrka att
lösgöra sig utur harzets klibbiga massa, eller att denna
icke bildats i tillräcklig mängd för att betäcka
sådane djur. Såsom en egenhet i Bernstensfaunan
kan anmärkas att flera arter af Cicadae och Cixius
äro försedda med ett mycket långt snyte, likväl är
förhållandet sådant endast hos vissa arter, hvarföre
häraf icke torde kunna dragas några allmännare
slutsatser. Sällsynt förekomma i Bernsten några
af de på vatten lefvande Hydroniici. Bland dessa
isynnerhet den endast vid hafsstränderna lefvande
llalobates, och man har svårt att förklara dess
uppträdande. Detta förhållande synes dock
ådagalägga, att Bernstensbildningen försiggått vid
hafskusten^ och icke ensamt på trädstammarna, utan
äfven på sjelfva jorden. Den nuvarande periodens
Orthoptera fördelas enligt Burmeister i Blattina,
Mantodea, Fhasmodea, Acridioidea, Locustina,
Gryl-lodea och Forßculiria. Familjerna Mantodea och
Fhasmodea äro egna för de varmare länderna, de
öfriga äro utbredda öfverallt, ehuru vissa slägten
tillhöra egna klimat. Många arter, särdeles af Ka-
t? - O ’
kerlackorna och Gräshopporna, ega en vidsträckt
utbredning och kunna aklimatisera sig i olika verlds-
o o
delar. 1 Bernsten äro så väl larver, som fullbil—
dade insekter af denna ordning icke sällsynta, och
det torde kunna antagas, att dessa i fornverlden
tillhört de djur, hvilka tidigast uppträdt, hvilket
vinner stöd deraf, att hithörande arter blifvit
anmärkta redan i Stenkålsformationen. Hittills
känner man likväl få former, såsom förekommande i
Bernsten, och ingen af dessa eger en tropisk
karakter. Af familjerna Fliasmodea och Mantodea, som
förekomma till 45 graders nordlig bredd, har
ingen art blifvit upptäckt. Om en Gryllns-art, G.
Prof. Bohemans Årst. 1855, 1856. ^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
