Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDSKRIFT FÖR HEMMET
55
lidskrift för hemmet. »Meningen vore», skriva de, »att
<|vinnan inom den nya tidskriften skulle spela samma rol,
som tillkommer henne inom hemmet — den af en tänkande,
ordnande, renande ande, samverkande med det mera
genomgripande och energiska element, som tillhör den manliga
karakteren. Vi tro att ingenting godt vinnes genom
ensidighet, och det vore derför vår lifligaste önskan att kunna
vinna tänkande och upplyste så väl mäns som qvinnors
intresse för vår sak och att genom deras välvilliga
medverkan blifva i stånd att göra vår tidskrift till en sådan
skola för tanken, som den ursprungliga planen åsyftar.»
Det var S. L—d, som redan under den första livliga
brevväxlingen med anledning av artikelserien vintern förut
föreslagit tidskriftens namn, och det var även hon, som
(önskade i deras anmälan påpeka den utvidgning av
planen som namnet innebar. »Jag tror», skriver hon den
(S mars, »att vi lättare vinna vårt mål genom att både
laga gemensamma krafter i anspråk och vädja till
gemensamma intressen.» Visserligen anse många att tidskriften
skulle verka kraftigare, om den riktade sig uteslutande till
kvinnorna, och hon medger att ett och annat kan tala för
en sådan uppfattning. »Jag står dock fast vid min»,
fortsätter hon, »i tanke att det är den till grunden rätta, och
då må stundens fördelar vika utan att jag tror vi vid
sluträkningen skola förlora derpå.»
Rosalie Olivecrona är fullkomligt ense med Sophie i
fråga om önskvärdheten av att manliga och kvinnliga krafter
samarbeta i tidskriften, men när det gäller att vända sig
även till en manlig publik, har hon många betänkligheter.
»Mig förefaller», skriver hon den 13 mars, »som om vårt
uppträdande varit mer anspråkslöst, vårt företag mindre
vägsamt, om vi endast uppträdt som reformatorer (ty en
slags reformatorer vilja vi väl ändå vara) för våra medsystrar.»
Sophie tillmötesgår sin väns uppfattning genom att mildra
ordalagen i anmälan till de nyss anförda, som nästan ute-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
