Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»För att undvika missförstånd af mina rader såsom
sjelf-.itagen rådgifvare tillägger jag, att min mening icke var
att uppställa qvinnosaken såsom den allena saliggörande
uppgiften för dig, utan blott att uttala såsom min
öfver-(ygelse, att du genom tillgodogörande af dina högre
gåf-vor och insigter bättre fyller din uppgift och gagnar din
samtid än genom det, af hvilken duglig lärarinna som
helst, lätt fyllda kallet af undervisare i flickskolans
mellanklasser.
Man kan uppfatta sådana afgörelser på olika sätt, men
för mig hafva de betydelsen af pligt. Och i detta fall
kunde man våga säga att pligten är dubbel. Om
någonsin en dotter är skyldig att skona sig för en mor är
det du.
Nu får Ellen icke bli ond på sin gamla biktmor, eller
förtretas för att hon lägger sig i saker som hon kan tyckas
icke ha att göra med.»
Att Ellen Fries ej missförstod det varma personliga
intresse, som låg bakom sådana råd, är antagligt. Gentemot
en annan manifestation av samma intresse vittnar ett
bevarat brev om hennes tacksamhet.
Med hänsyn till vår ännu olösta flickskolefråga hade
Es-selde sin uppmärksamhet riktad på det i Frankrike 1880
införda nya systemet för kvinnlig elementarundervisning.
Det borde på ort och ställe studeras. Hon föreslog Ellen
Fries att hos statsrådet Hammarskjöld höra sig för om
möjligheten att erhålla ett resestipendium för detta ändamål,
och Esselde sökte med sin vanliga energi väcka
vederbö-randes intresse för saken. Det lyckades. »Jag har väl
Tante att tacka för hela resan» utbrister Ellen Fries i en
liten biljett från sista maj, där hon med glädje talar om
att hon nu har »svart på hvitt» av statsrådet om anslaget
och ger luft åt sin tacksamhet för att Esselde kommit upp
med förslaget att vända sig till honom.
8—232787. Leijonhufvud, Sophie Adlersparre. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
