Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men den konstrika effekten är lysande. Ett helt
ut, en glans, en överdådig schwung, som ej kan
beskrivas utan måste ses.
När vi foro hem gick solen ner bakom Monte
Morone. I första däcksklassens korgstolar gäspade
millionärsdöttrar och slöade milliardärsöner, allt
hade man ju redan sett ända till lejon i öknen,
t. o. m. seglat i luften, vad finns egentligen på
jorden, som lönar att se?
Men i fördäcksstäven står en barhuvad man och
en blusklädd kvinna, helt försänkta i ett saligt nu.
Hela dagen hade jag sett dessa två unga resenärer
röra sig som druckna av glädje över att verkligen
vara, där de voro, över att få leva ett flyende
ögonblick fria i skönhetens rike. En musikant
höll på att sjunga neapolitanska visor, tämligen
yrkesmässigt, nu ser han utåt och tystnar. Allt
glänser klart, klart i aftonglöden, genom den sakta
gungningen rör sig i vattnet fästets guldmoln.
Plötsligt stämmer han upp: »Vorrei morire.»
Kvinnan griper hårt om sin älskades arm —
utöver sjön klingar:
»En stund som denna vill jag dö.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
