Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
you see? (plask, plask) — Goodness att jag
inte fick slut på det liär eländet i morse.
Rösten var åtminstone densamma —- med
sång uti sig! Herre Gud, den hade klingat på
soaréer och vid badorter och gjort furore —
var icke allt detta som en dröm?
— — — Missis Anna Fredman fick se en
elegant herre förlägen stå och tumma på
grinden. Hon kände ögonblickligen igen honom,
han var densamme som för io år sedan,
ljuslett, fetlagd, frisk och rödkindad.
— Herr Almroth — hvad i all världen,
ropade hon och sprang fram. Hon svalde
därvid en obehaglig känsla, som steg upp i halseu.
De togo hvarandra i hand, och Anna visste
icke, hvad hon skulle säga eller hur hon skulle
taga situationen — som ett öfverdådigt skämt,
sentimentalt eller allvarligt och litet lidande.
Egentligen var allt så besynnerligt bakvändt,
hon kände ingen glädje, och hon visste icke,
hur hon skulle kunna anslå en naturlig ton.
— Nej, men det är lustigt, därhemma stå
ni då precis som i tunna, åldras aldrig, voro
hennes första ord, och hon stod ännu med hans
hand i sin i hast aftorkade, emedan hon icke
var säker på, hvad hon borde göra härnäst.
Han ville knapt se på henne, så förändrad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
