Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stötte hop i gathörnen. På herr Westerhjelm hade
emellertid fru Anderssons julglögg en annan
värkan. Först började han i hes, känslofullt
vibrerande ton gnola »Kung Karl den unge
To-olfte», under det kinderna af undertryckt
rörelse fingo eu hektisk rodnad. Därpå stannade
han plötsligt, fattade ett stadigt tag i kamratens
knapphål och gnälde genom gatsorlet:
— Broder Kalle, låt oss ihågkomma, att
detta är juldagen, en helig dag, förstår du, ta
mig sjutton inte något ogudaktigt sviueri, som
det här uppkomlingslandet gör det till.
Hans fingrar figurerade i luften, och
stickande lifligt foro ögoneu kring i vimlet.
— Nej du Kalle, låt oss uppsöka ett svenskt
hem — ett hem — ett — vi ska ta mig jäkeln
gå till Holm och upplifva gamla minnen.
Urmakaren brast genast i ett medgörligt
skratt.
-— Wholly right, sade han -— den glada
själen har jag inte sett på ett helt år — han
bl ef ett, tu tre boss på verksta’u, han — livein
kunde tro det — hade dussinet före sig. Nu
bor han på Greenstreet, hör jag — på norr.
De hade redan vändt och påskyndade
ovil-korligen sina steg.
Herr Beutzén fortfor att vidt och bredt orda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
