Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Plats bereddes högtidligt åt fru Hjelm i en
soffa, och tystnaden fortfor. Ingen ansåg sig
be-höfva låtsa ett samtal, då man ändå var upptagen
af att studera fru Hjelms hela person, hennes
kläd-ning, medaljong, halsrysch och — handskar.
Handskar! Det var det oerhördaste. Matilda försökte
förläget att tala vid sin granne, men fick blott: Oh
yes — eller: Oh no — till svar. Slutligen efter
en liten paus och åtskilliga nervösa vändningar
yttrade frun rodnande:
— Hur trifs misses i Amerikat?
— Nu blir det en stor fråga, hvad vi skola
kalla denna unga vän för, sade professorn, som
vänligt närmade sig — skola vi säga fru eller
misses ?
Rörelse förspordes i den långa, buktande raden.
Man såg på hvarandra, gömde hufvudet bakom
hvarandras axlar, hviskade små hemliga ord och
lade handen öfver munnen för att skyla det
harmlösa fnittret.
Det var en stor skillnad mellan dessa båda
titlar. Skulle man verkligen säga fru till denna
unga kvinna, äfven om hon var af herrskap?
Ingen ville gifva något svar, tills fru
Gustafssons afgörande röst ljöd från matsalsdörren:
— Ja, andra få göra precis som de vilja, men
jag kommer då aldrig att säga annat än misses,
det hör till mina principer . . . vill ni nu komma
ut och äta . . . Här — misses Hjelm kan sitta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
