Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till dagens verk, och hinner så olivskogen. Här
trampar han rastlöst fram på daggiga mossan
under vildt stirrande trädbeläten och känner
fantasien arbeta sig starkare med sitt
målmedvetnaste grepp rakt ned i naturens djupa fång.
Men fjärrsynen af Alperna genom löfvens
dröm-skira silfverflor bär hans själ mot det oanade.
Tillbaka tar han vägen öfver trädgårdarna,
följer vinlandens af lermylla klibbiga renar,
rusande ångor från mispel och myrten, fränare
genom daggvätan, omvärfva honom, och
kraftigare brinner hjärnans eld. Snart genljuda åter
Torboles krokiga gränder af hans steg, men
brådskande nu, stegen af en man som känner
bördan af sitt eget snille allt för tung att längre
kunna vara ensam om att bära den.
Och folket, där det ännnu hänger rundt
torgets knutar och gör platt ingenting: män
som suga på pipan, loja, barhufvade kvinnor,
som snattra på trösklarna, små, små flickor
som trippa arm i arm sirligt och viktigt med
långkjolens skärp fäst öfver det lilla runda
kvinnobröstet, hårknut på hjässan, och ansiktet
utbildadt nästan vanskapligt likt en vuxens,
sköna bytingar som sjunga från höjden af tomma
vintunnor — allt folket vänder sig och ser efter
honom i undran. Hvad kan det vara för en
särskild gunst helgonen under morgonmässan
uppe i bykapellet bevisat denne vackra gen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
