Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17. Medors äfventyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blifvit tillräckligt straffad samt började rycka i
gossarnas kläder för att förmå dem att upphöra, men
detta hade blott den verkan, att de äfven började
kasta sten på honom. Slutligen hördes ett skrik, ett
brakande af afbrutna kvistar och den olycklige katten
föll med krossadt hufvud stendöd till marken. Medor
betraktade det stackars djuret med deltagande och
såg förebrående på de elaka gossarna, hvarefter han
vände sig ifrån dem för att återvända hem. I
detsamma ropade en af gossarna:
»Hör på, ni andra! Skulle vi inte låta den här
hunden ta sig ett litet bad i ån? Det skulle just göra
honom godt.»
»Ja visst, ja visst!» ropade de andra. »Tag fast
honom! Han springer sin väg!»
Den stackars Medor var blott en valp och
förmådde icke springa långt, innan de elaka gossarna
upphunno honom. En fattade honom i svansen, en
annan i halsen, en tredje i benen, och hvar och en
drog åt sitt håll. På detta grymma sätt släpade de
honom till den närbelägna ån och kastade honom i
vattnet. Min stackars vän kände sig hastigt
bortryckas af den starka strömmen, och de obarmhärtiga
gossarna ökade ännu mer hans fart genom att stöta
och slå honom med störar och käppar. Medor ansåg
sig ohjälpligt förlorad, ty blott några alnar längre
bort var en kvarn, och om han en gång väl var
kommen under hjulet, genom hvilket vattnet störtade sig
med stor våldsamhet, kunde han vara viss om att
blifva krossad i stycken.
Arbetarna återkommo just efter middagsrasten, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
