Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 24. Tjufvarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
deras händer och fötter och buro Dyrk in uti ett
annat rum.
Det var långt fram på natten, och man väntade
med otålighet på länsmannen. Han kom i dagningen,
åtföljd af två fjärdingsmän, ty man hade sagt honom,
att det var fråga om tvenne tjufvar. Mina små
husbönders föräldrar berättade för honom allt, som händt,
och visade honom papperen och knifvarna, som
blifvit funna uti tjufvarnas fickor.
»Denna sortens knifvar», sade länsmannen, »antyder
farliga tjufvar, som mörda för att stjäla, hvilket man
för öfrigt lätt ser på deras papper, som äro en
anvisning på stölder, som kunna göras i trakten. Det
skulle icke förvåna mig, om dessa karlar voro
Sluging och Dyrk, ett par mycket farliga bofvar, som
rymt från fängelset och som man söker i flera
provinser, där de begått talrika och djärfva stölder. Jag
skall fråga dem, hvar och en för sig. Ni kunna
därvid vara närvarande, om det är er önskan.»
Då han sagt detta, gick han in uti drifhuset, där
Sluging hade fått stanna kvar. Han såg på honom
en stund och sade:
»God dag, Sluging. Nu är du fast igen.»
Sluging darrade, rodnade men svarade icke.
»Nå väl, Sluging», sade länsmannen, »har du
förlorat målet? Du hade ändå tungan bra i ordning vid
sista rättegången.»
»Hvem talar herrn till?» sade Sluging och såg sig
omkring, »det finns ju ingen här mera än jag.»
»Ja, det vet jag nog», sade länsmannen, »att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
