Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 21. Död i tjänsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Generalen» tycktes repa sig, men han var rätt gammal, och det var blott hans starka natur i förening med Svenssons oavlåtliga omsorger, som gjort att han kunnat så länge hålla ut som droskhäst. Nu voro hans krafter brutna. Veterinären sade, att han nog ännu kunde säljas för en femtio kronor eller så, men då sade Svensson nej. Att sälja
en gammal trotjänare till tungt arbete och elände skulle ej bringa någon välsignelse, och då han ej visste, om han kunde finna en god och snäll husbonde åt »Generalen» för hans återstående dagar, så ville han ge honom en kula rätt i det gamla, vackra huvudet. Han finge då dö i »tjänsten» på ett sätt, som för en gammal stridshäst var mest ärofullt.
Dagen efter, sedan detta blivit avgjort, tog Gustav mig till hovslagaren, att jag skulle "få mig nya skor, och då jag kom igen, var »Generalen» borta.
Jag och hela familjen kände det tomt efter honom. Medan nu Svensson såg sig om efter en annan häst i stället för »Generalen», fick jag naturligtvis mera att göra, men jag fann likväl, att med den goda behandling, som kom mig till del, min lott ändå icke var beklagansvärd.
I desto högre grad var detta däremot fallet med en av mina forna vänner, kanske den bästa jag ägt, som jag nu fick återse under lika sorgliga som oväntade omständigheter.
Det var nämligen så, att en dag, då min husbonde stod i underhandling med en person om köp av en ny häst, höll han stilla med mig utanför en nybyggnad på Söder. Där såg jag många stackars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
