Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lagbindande kraft, som vi kalla (Konst-)Förstånd.
Något Skönt kan alltså lika litet skapas utan ästhetiskt
förstånd, som utan ästhetisk phantasi och ästhetisk
känsla; — men också ingalunda blott och bart genom det
första ensamt. Vi drista påstå, att utan samma villkor
kan något Skönt lika litet rätt beskådas och bedömmas.
Frågar man oss om vår synpunkt af Ästhetikens
förhållande till Konsten och Vitterheten, eller om den
betydelse, som hon enligt vår åsigt äger för hela den
praktiska snilleverksamhet, utan hvilken dessa icke
blefve annat än abstracta tanketing: så svara vi, att
Ästhetiken är — nämligen om hon är, hvad hon bör —
Konsten eller (om vi utsträcka namnet Poesi till
beteckning af de sköna Konsternas gemensamma själ)
Poesien sjelf såsom Vetenskap, Poesien betraktad i en
reflexion öfver sig sjelf, hvilken väl å ena sidan
metamorphoserar sig till en beståndsdel af Philosophiens
allmänna reductions-process, men ock å andra sidan
metamorphoserar sig till ny följd af productiva bemödanden.
Förvändt är, att anse denna vetenskap för en utom
Poesiens eller Konstens sphär befintlig undervisnings-lära,
en öfver henne stående gouvernant eller skolmästarinna,
hvars råd, hvars förmaningar konst- och vitterhets-idkaren
skall afbida och punktligt ställa sig till efterrättelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
