- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / I. A-Bankkonto /
157-158

(1931-1933) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Algsvampar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

157

Algsvampar—Alicy’kliska föreningar.

158

land under medeltiden, utdöd i slutet av
1300-talet. Dess mest kände medlem var
Brynjulf Algotsson, d. 1317. Han
bedrev studier i Paris och blev 1278 biskop
i Skara och utförde såsom sådan en
betydelsefull organisatorisk gärning. En
biografi över honom Vita Brynolphi hör till
våra första tryckta böcker.

Algsvampar (Phycomyce’tes). En grupp
lågt stående svampar med i regel encelligt
mycelium. De äro ofta parasiter på
vattendjur eller vattenväxter men även på
landväxter. Några arter äro farliga
sjuk-domsalstrare hos en del kulturväxter
(potatis, kål). Hit hör bl. a. släktet Mucor,
som omfattar några av våra vanligaste
mögelsvampar. Jfr Mucor,
Mögelsvampar!

Algutsboda. Socken i Kronobergs län
(Uppvidinge härad). 4 410 inv. (1930).

Algutsrum. 1. Härad i Kalmar län på
Öland. 2. Socken i A. 1. 7 826 inv. (1930)

Algutstorp. Socken i Älvsborgs län
(Kul-lings härad). 412 inv. (1930).

Algård, Nils Sigfrid Herm an, f.
1883. Teolog, komminister i Oskars
församling i Stockholm sedan 1925, förf, till
teologiska arbeten.

Alha’mbra (arab. Kalat-al-hamra = dei
röda borgen). Den forna moriska kunga
borgen vid Granada i s. Spanien, byggd
under medeltiden (huvudsakligen
1300-talet) på en brant klipphöjd, den arabiska
byggnadskonstens yppersta minnesmärke i
Europa. J närheten ligger det i samma
stil byggda lustslottet Generalife.

A’li (arab.). Bet. den höge, härskaren.
Ordet begagnas som namn och hederstitel,
motsv. hos oss Ers nåd 1. Ers höghet. I. A.
Ibn Abi Tali b. Den fjärde kalifen
(656—61), Muhammeds kusin och måg, g. m.
F a t i m a, samt hans trogne och
övertygade anhängare. Han måste föra hårda
strider mot ett muhammedanskt parti, till
vilket hörde Muhammeds änka A y e s h a
och vilket ej erkände hans kalifat. Under
dessa strider blev A. mördad. Vissa
mu

hammedanska riktningar ära honom lika
mycket som Muhammed. II. A. b e j.
Sultan av Egypten (1757—73). Han
erövrade Syrien och Mekka men blev slutligen
slagen och tillfångatagen. III. A. p a s j a.
Regent i Janina (1788—1822), albansk
furste med vittfamnande planer. Han
erövrade Albanien, Tessalien och s.
Makedo-nien. A. sökte förbindelse med såväl
Napoleon som dennes fiender. Till slut
besegrades han av turkarna, som vid
belägringen av Janina tvang honom att ge sig,
och avrättades. IV. Muhammed Emin
A. p a s j a, f. 1815, d. 1871. Turk,
statsman och diplomat, som storvesir själen i
de turkiska reformsträvandena i
modernare anda. V. A. I b n H u s s e i n. Se H u
s-sein Ibn Ali!

A’lias (lat.). Bet. annars, eljes, eller;
oftast »också kallad», t. ex. Lars Molin
alias Lasse-Maja.

A’li Ba’ba. Hjälte i en saga ur Tusen
och en natt, som med trollformeln
»Sesam, öppna dig!» beredde sig tillträde till
en grotta med gömda skatter.

A’libi (lat.). Bet. annorstädes. Ordet
användes i uttrycket »bevisa sitt a.», d. v. s.
styrka, att man vid ett brotts begående 1.
vid ngn annan händelse befunnit sig på
annat ställe än platsen härför.

Alica’nte. 1. Provins i s. ö. Spanien. 2.
Huvudstad i A. 1, Madrids införselhamn
vid Medelhavet, med stor tobaksindustri.
70 000 inv. (1929). — A 1 i c a n t e-v i n,
benämning på vin, som odlas i de spanska
provinserna Valencia och Alicante. Det
mest bekanta av dessa viner är V i’n o
t i’n t o, ett likörartat vin med stark och
fyllig bouquet, som användes dels till
färgning av andra viner och dels, till
me-dicinalvin. Bland vanliga röda bordsviner
från denna trakt kunna nämnas A 1 a’q u e
och B e n i c a’r 1 o.

Alica’ta 1. L i c a’t a. Handelsstad på s.
Sicilien (prov. Girgenti). 25 000 inv. (1921).

Alicy’kliska föreningar. En
underavdelning av de karbocykliska förenin
garna, kännetecknade av, att kolatomerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:43:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/1/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free