Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikas Förenta Stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Amerikas Förenta Stater.
232
Island, Massachusetts, New Jersey,
Connecticut). 56 o/o av befolkningen (69 mill.)
bodde 1930 i städer.
Befolkningens tillväxt
År. Vita. Negrer.
1790 .......... 3 000 000 757 000
1820 .......... 8 000 000 1 800 000
1840 ......... 14 000 000 2 900 000
1860 ......... 27 000 000 4 400 000
1880 ......... 43 500 000 6 600 000
1900 ......... 67 000 000 8 8U0 000
1910 ......... 81 700 000 9 800 000
1920 ......... 94 800 000 10 500 000
1925 .........112 800 000
Är 1929 voro invandrarna omkr. 480 000,
av vilka omkr. 17 000 fr. Sverige, Norge
och Danmark. Antalet invandrade (1820—
1929) är omkr. 374/2 mill. personer.
Näringar. U. S. A. intager inom
flera näringsgrenar en ledande ställning i
världen, sà t. ex. beträffande
produktionen av vete och havre, majs, bomull och
tobak samt inom bergshanteringen
(järnmalm, stenkol, petroleum). Skogsbruket är
det mest omfattande i världen, dess
järnvägsnät större än hela Europas och dess
handelsflotta näst Englands jordens
största. — Jordbruket är den viktigaste
näringsgrenen, i vilken 271/2 mill. människor
beräknas sysselsatta (1929). Huvuddelen
av den odlade jorden ligger ö. om den 100: de
meridianen. V. om denna är (frånsett
Kalifornien) till följd av den ringa
nederbörden blott en ringa del av hela ytan
odlad. Utmärkande för jordbruket i U. S. A.
är den stora användningen av maskiner i
st. f. mänsklig arbetskraft samt de
exten-siva brukningsmetoderna med
jämförelsevis ringa avkastning på ytenhet. Det
viktigaste sädesslaget är majs (45—50 % av
hela sädesytan, 2/3 av världsproduktionen),
därnäst vete (26 o/o) och havre (20 %).
Av bomull lämnar U. S. A. omkr. 3/s av
världsproduktionen, av tobak omkr.
hälften. Kreatursstocken uppgick 1930 till
omkr. 60 mill. nötkreatur, omkr. 49 mill.
9 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
får och omkr. 53 mill. svin. Skogsbruket
intager ett betydande rum bland landets
näringar. Hela skogsytan uppgår till omkr.
200 mill. har (omkr. 10 ggr så stor som
Sveriges) och utgör 28 % av hela
landytan. 3/4 ägas av enskilda bolag och resten
av staten. Intresset för rationell
skogsvård är i U. S. A. helt nytt, och rovdrift
förekommer i stor utsträckning.
Bergsbruket är det förnämsta i världen. Är 1928
uppgick produktionen av tackjärn till
omkr. 38 mill. ton (omkr. 60 °/o av
världsprod.), av stål till omkr. 59 mill.
ton (omkr. 62 0/0 av världsprod.), av
stenkol till omkr. 501 mill. ton (omkr.
45 »/o av världsprod.) och av bergolja
till omkr. 62 mill. ton (omkr. 62 o/o
av världsprod.). Bland de olika staterna
står Pennsylvania främst med avs. på
värdet av framställda mineraliska alster.
Industrien är en av världens främsta, och
dess uppsving daterar sig fr. 1860-talet.
Antalet fabriker var år 1929 omkr. 207 000
och det i dem nedlagda kapitalet omkr.
45 000 mill. dollars; tillverkningsvärdet var
omkr. 69 000 mill. dollars. Mer än hälften
av alla fabriker ligger i de ö. staterna.
Handeln. Med avs. på utrikeshandelns
värde intager U. S. A. första rummet bland
jordens stater. År 1929—30 var värdet av
införseln omkr. 3 850 mill. dollars och av
utförseln omkr. 4 700 mill. dollars. De
viktigaste införselvarorna äro socker, silke,
kaffe, trävaror, kemiska varor och
bomull. De viktigaste utförselvarorna äro järn
och stål, spannmål, bomull, mineraloljor,
kött och mejerialster, kol, tobak, bilar,
trävaror, kemiska produkter och elektriska
maskiner. Handelsomsättningen med
Sverige var år 1929—30: införsel 53 mill.,
utförsel 52 mill. dollars. Handelsflottan
bestod år 1922 av 5 480 fartyg. Myntenhet
är 1 dollar = 100 cents.
Samfärdsel. De förnämsta
järnvägslinjerna i U. S. A. gå i riktning fr. ö. till
v. Av sammanlagt 409 322 km järnv. år
1920 voro 50 490 km dubbelspåriga och
8 346 km tre- 1. flerspåriga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
