- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / I. A-Bankkonto /
317-318

(1931-1933) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Apogami ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

317

Apollo’nios—A posterio’ri.

318

allmänhet det onda, är även läkekonstens
gud och livets beskyddare men också den
bågbeväpnade dödsguden. Dessutom är han
siarkonstens gud med sitt mest berömda
orakel i Delfoi och skaldekonstens gud, som
försedd med lyra leder sånggudinnornas
kör å berget Parnassos. A. har även
uppfattats som en solgud. A. dyrkades
förnämligast på Delos, hans födelseort, samt i
Delfoi. Den antika konsten är rik på
Apol-lon-f ramställningar.

Apollo’nios. I. A. från P e r g a, f.
troligen omkr. 262 f. Kr. Grek,
matematiker och astronom. Han skrev en berömd
framställning om de koniska sektionerna,
vilken är ett av antikens förnämsta
vetenskapliga verk. Benämningarna parabel,
ellips och hyperbel härstamma från A., som
också betraktade hyperbelns bägge grenar
som en enda kurva. A. utvecklade den
astronomiska teorien om himlakropparnas
cirkelrörelser. II. A. B. o’d i o s, senare
hälften av 200-talet f. Kr. Episk skald
och grammatiker fr. Alexandria, förf,
till eposet Argona’utika, som
behandlar argonauternas tåg. III. A. f r.
T r a 11 e s, 100-talet f. Kr. Grek,
bildhuggare, som tills, med sin broder
Tau-riskos utförde den berömda statygruppen,
den farnesiska tjuren, nu förvarad i
Neapels museum (trol. i senare rom. kopia).
IV. A. D y’s k o 1 o s, 100-talet e. Kr.
Grammatiker i Alexandria, som anses ha
grundlagt den vetenskapliga grammatiken.
V. A. fr. T y’a na, 1 :a årh. e. Kr. Grek,
nypytagoreisk filosof, mystiker och
undergörare.

Apologe’t (grek, apologi’a = försvar).
Namn på dem, som under den kristna
kyrkans älsta tid uppträdde till försvar
för kristendomen mot judar och
hedningar. — Apologet i’k, den gren av
teologien både i äldre och nyare tid, vars
syfte är att försvara den kristna
religionens lärosatser.

Apologi’ (grek, apologi’a = försvar). I
vidsträckt bemärkelse muntligt 1.
skriftligt försvar i allm., i särskild bemärkelse
detsamma som apologetik.

Apologi’st (grek. apologi’zestai =
beräkna, avlägga räkenskap). Bet. egentl.
räknelärare. Lärare i apologist-klass 1.
-skola. — Apologis t-k lass, en
skriv-och räkneklass i den gamla svenska
trivialskolan, en praktisk »linje» till skillnad fr.
den lärda. — Apologis t-s kolan
inrättades genom 1820 års skolordning, i det
a.-klassen skildes fr. lärdomsskolan och
bildade en särskild a.-skola. Den
avskaffades 1849 och motsvaras av våra moderna
realskolor.

Apomi’xis. Botanisk term, varmed
menas förlust av könlig fortplantning och
dess ersättande av en könlös
föröknings-process. Jfr Apogami!

Apoplexl’ (grek. apo’plektos = slagrörd)’.
Slag, slaganfall, d. v. s. plötsligt
inträdande rubbning i hjärnans funktion yttrande
sig framförallt i rubbningen av
medvetandet eller förlamningar. — A p o p 1 e’k ti s k,
med anlag för slaganfall.

Apor (Si’miæ). Underordning inom
däggdjursordningen Prima’tes, skild från
närstående genom motsättlig stortå, slutna
och framåtriktade ögonhålor och mej sel
-formiga framtänder, som sitta i slutna
rader. A. indelas i smalnäsiga a., som
finnas i gamla världen, och p 1 a 11 n
ä-s i g a a., som finnas i Syd-Amerika. Till
de förra höra gorilla, orangutang,
schimpans och gibbon,
babianer, markattor m. fl.; till de senare
höra rullapor, v r ål apo r m. fl.

Apostel (grek. apo’stolos = sändebud).
Namn på kristendomens första
förkun-nare, i främsta rummet Jesu 12 lärjungar,
sedermera på missionärer, som utsändas
av kyrkan för att utbreda kristendomen.

A posterio’ri (lat. med underförstått
pa’rte). Bet. egentl. från den senare delen
d. v. s. följden. En filosofisk term. I den
äldre filosofien bet. kunskap a. p. en
sådan, som vinnes genom att sluta fr. följd
till grund, fr. verkan till orsak. I den
nyare filosofien (Kant) bet. kunskap a. p.
en sådan, som vinnes genom erfarenheten.
Motsats: a p r i o r i.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:43:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/1/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free